Husse och Matte uppskattar mycket den feedback de fått på bloggen. Det är väldigt roligt att få veta att en och annan fått träningstips i sina liv med Lapska Vallhundar. Eller tips kring livet med sina Lapska helt allmänt. Någon form av manual som tidigare saknats i vardagen. Det är alltid roligt när man kan hjälpa till med något, om än väldigt lite.
Sitt eget "Lapskliv" lämnade Husse och Matte över ansvaret för på en granne under lördagen. Efter att Matte på förmiddagen tagit en långsam cykeltur med hundarna i knappt styrfart. Solen steg snabbt!
Sommarvädret lockade till en båttur på Östersjön innan vädret slår om. Oftast har Husse och Matte åkt mitt i veckan med idel generationskamrater komna med bussar från när och fjärran och inte en unge har funnits på båten. Ingen under pensionsåldern i princip. Rätt glest med folk ibland. Rätt bekvämt. Men också rätt trist. Den här lördagen, en lönehelg med "vårdagar" på Åland var båten knökfull av familjer! Som sist parkerades bilen på båten för bara några tior och det är oerhört bekvämt! Med fullbokad båt fick de som inte skulle av i Mariehamn köra ombord först och redan en halvtimme innan avgång. Matsal och cafeteria var redan öppna och när båten avgick från Kapellskär hade Husse och Matte redan ätit färdigt av dagens rätt. Buffén ratades då den inte höll tidigare standard på senaste resan. Dessa resor är en vardagslyx för boende i trakten. En timme och en kvart efter det att stugan och hundarna lämnades satt Husse och Matte redan på båten.
En minisemester för två hundägare, som till vardags tillbringar all tid med sina hundar. Det är ytterst sällan de lämnas ensamma. När det sker ligger de bakom en grind i kök och glasrum/matrum för att inte kunna stå och titta ut på vägen och kommentera passerande och för att det är lättare för vakthunden Modji att kunna koppla av när det bara är rådjuren, grannkatten och fåglarna hon kan se upp mot berget och skogon. Radion får hålla dem sällskap och jämna ut ljud utifrån. Ett mindre avgränsat utrymme gör det också lättare för hundarna att koppla av. Här är det ljust och fint, Modji ligger i korgstolen i glasrummet och Aili på sin filt på golvet, eller i "hundhyllan". Nedersta hyllan i en stor hörnhylla av lagertyp, som älskas av hundarna.
I halvtid, efter fyra timmar, släpptes de ut på tomten och fick sin middag av den snälla grannen mitt över vägen. När de rastat sig och umgåtts en stund återvände de gärna in i skuggan i stugan, där ett vädringsfönster stod öppet i köket.
När familjen återförenades var det arton grader och mycket behagligt ute. Korsdrag fick vädra ur huset medan hundarna fick vistas utomhus och Matte och Husse donade med lite av varje. Modji slog sig ner på trappen och höll uppsikt över kvällslivet runt om och Aili gick runt och kollade läget lite här och där på tomten. Då dök den unga och nu bortstötta råbocken upp på en granntomt och han var upprörd av någon orsak. Hans hesa skall hördes lite fram och tillbaka och han ropade på sällskap alldeles nära! Hundarna är han van vid och kanske var det dem han sökte i brist på annat. Både Aili och Modji satt stilla och tysta och lyssnade med spetsade öron. Genom dem kunde Matte följa var han gick bakom buskarna.
Det är nu viltolyckorna ökar. Matte har varit med om en älgkrock och aldrig mer vill Matte uppleva något liknande. Då var det en stor älgtjur. Nu är det många fjolårsungar som stötts bort och irrar runt i sin övergivenhet och vilsenhet. Tag det lugnt när ni är kör i skymningen och var rädda om er!