Morgnarna är på tok för tidiga. I praktiken tog Matte och hundarna en tidig och lång morgonpromenad på fredagen. Men det kändes som långt fram på förmiddagen. Vägarna i området är synligt isiga eller snötäckt isiga. Där snön släpper och bär iväg på isen. En aningen spänd gåstil kan noteras. Utan Icebugs skulle inte Matte kunna promenera. Spår av en sparkstötting syntes löpa längs vägen. Inte en människa var ute, två rådjur stod i en trädgård och iakttog hundarna. Rådjuren har det mycket svårt nu. Drivbildning och i botten kompakt fuktig snö, gör det nästan omöjligt för dem att komma åt någon föda. En granne brukar lägga ut pellets åt dem. Hö är ingen lämplig föda. Det lägger sig som torra bollar i tarmen och stoppar upp och gör att de svälter ihjäl. För att smälta hö krävs mycket vatten. Vilket inte finns när allt är fruset. Rådjurspellets är däremot till stor hjälp!
Med immiga glasögon, hettande kinder och aningen spända muskler, återvände Matte hem med hundarna. En klabbe på den falnande glöden i braskaminen och en mugg kaffe satt bra! Sedan slocknade Matte. Som vanligt när hon slår sig ner i fåtöljen....
Men nya tag togs lite senare. Snö ligger i mängder överallt och vartefter befriar Matte nertyngda buskar och staket från tyngderna. Temperaturen låg på behagliga fyra minusgrader fram på eftermiddagen. Fyra grader varmare än på morgonens promenad. Naken-Násti frös inte och hon höll Modji sällskap ute på tomten. Modji bjuder gärna upp både Matte och sin mamma till kamplekar!
Aningen ambivalent körde Matte ett pass med Modji i fritt följ. Tävla / inte tävla på lördagen? Kadaverdiciplin! Perfektionism. Inte en blick åt sidan tilläts. Det funkade. Tummen i ögat! Násti var avundsjuk och fick köra fritt följ även hon. Till sin stora lycka. ! ?? Hon som avskytt lydnadsträning. Gamla hundar kan visst lära sig sitta! Gázzi tränade rallylydnad med bravur, så sent som i början av september.