Onsdag.
Efter en dag med många timmars utomhusvistelse i solen och en promenad, var det dags att bege sig iväg till en för träningsgruppen ny plats att träna på. Ännu ett daghem som tömts på innehåll. I dessa byggnader brukar det finnas mängder med olika rum och utrymmen, men inga möbler. Vid ett första besök kan det vara svårt att orientera sig ibland. En lång korridor eller flera och dörrar överallt. Stora rum innanför andra stora rum. Här fanns dock något att orientera sig efter upptäckte gruppen. På de största dörrarna i korridoren var stora bokstäver upptejpade i alfabetsordning. En rysk och en svensk bokstav intill varandra. Gissningsvis hade flyktingar från Ukraina nyligen vistats här. I två rum fanns leksaker kvarlämnade.
Tränade den här kvällen gjorde fyra Lapska Vallhundar, en Jaktlabbe och urhunden Dima. Hundarna bands upp i ett rum i ena änden av byggnaden, som bara var uppvärmd med uppehållsvärme. Aili fick inleda kvällens träning med tre utlagda figuranter och en facit och Matte hade vissa problem med att hålla reda på var hon hade varit och vart hon var på väg, när rum låg innanför rum och bokstäverna på dörrarna längs korridoren missades. Virrig hundförare.... Men Aili hade koll och skällde när hon hittade de försvunna träningskompisarna. En var gömd uppe på en rad skåp, en annan var gömd i ett skåp som man dragit fram en kvarlämnad säng framför och blockerat med. Den tredje figuranten var gömd i det varmaste rummet i byggnaden, innanför flera andra rum och det rummet hittade varken Matte eller Aili till en början. Husse som gömt sig där iklädd ytterkläder, frös i alla fall inte och var rätt glad över att till slut bli hittad.
Klicka för större bilder.
Därefter hittade Matte ett bra gömställe att gömma sig i för nästa hund. Tyckte hon en stund. Men varefter tiden gick kändes gömstället allt trängre. Matte tog av sig skorna och ställde dem bredvid sig. Matte försökte ligga på sidan. Det gick inte. Armarna fick inte plats. Matte försökte sitta stilla utan att synas utifrån. I en liten hög satt Matte sedan i fosterställning mer eller mindre, för att inte synas utifrån. Till slut blev hon hittad av duktiga Kirou!
Det här var ett så bra gömställe så här ville Matte att någon skulle gömma sig för Dima. Som bara fick en figurant att söka rätt på. Det var en svårighet nog för honom att söka igenom en helt okänd byggnad. Dima har en stor nyfikenhet och han gav sig iväg ensam på ett stort frisök i byggnaden. Han tog verkligen för sig och hade ett mycket bra arbetstempo. Då och då tog han kontakt med Matte och rätt som det var fick han en vittring och droog iväg in i ett delvis mörkt rum, med en skjutdörr i andra änden. Dima såg en springa i dörren och tänkte putta upp den som han gör med alla dörrar. En skjutdörr var en nyhet och när Dima puttade till den blev dörrspringan större och han lyckade pressa sig igenom. Att dörren föll tillbaka med en smäll bakom honom noterade han inte ens. Han hade hittat en gömd person i lektältet! Att Dimas figurantintresse är stort råder det inget tvivel om!
Den här typen av hundaktivitet, räddningssök, förefaller passa väldigt bra för Dima. Som hamnade i Lapskflocken för att han hade för lite att göra. Bland annat. Han har mycket energi och stor arbetsmotor, figurantintresset är stort, han har en säker nos, han är oberörd i olika miljöer - miljösäker och han är otroligt nyfiken. Bra egenskaper för en hund som tränar räddningssök. Matte anade en stor potential när hon träffade Dima första gången för tre månader sedan. Matte är inte besviken. Från egen uppfödning till något fullständigt okänt. Ändå påminner Dima väldigt mycket om både Aili och hennes anmödrar, som Matte fött upp och tränat med. Idel Lapska Vallhundar.
Torsdag.
Veterinärbesök och vaccinering. Matte vägde Aili och Dima och de väger båda exakt det de skall väga och även vägde före jul. Aili 15,5 kg. och Dima 16,5 kg. Båda skötte sig fint hos veterinäeren trots att de fick två sprutor var. Rabiesvaccinering för att kunna besöka Åland när andan faller på och leptospiros då sjukdomen är farlig, smittar till människa, sprider sig och har upptäckts i Sverige och Dima var vaccinerad även mot detta när han kom från Ryssland för ett år sedan. Dima har ett ryskt pass likt ett EU-pass och det är godkänt i EU och har även engelsk text. Alla vaccinationer är noga redovisade från början. Den ideella orginasitation som tog Dima till Sverige för ett år sedan, är godkänd av och har tillstånd från både Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Att det blev just Dima som flyttade in i flocken var en lycklig slump.