Måndagen tillbringade Matte hemma med hundarna. Allt sker fort i trädgården nu, när värmen kom med sommar direkt efter några dagars sen vår. Potatislådorna gjordes klara genom att Matte kärrade några säckar jord till och ytterligare en låda iordningställdes för odling av jordgubbar att äta på plats. I ett tidigare liv odlade Matte grönsaker och jordgubbar i större skala för att fylla de egna förråden. Nu odlas det bara för att fylla magen vartefter.
Násti och Modji är nu lika snokbesatta och i sin iver att hinna ner när de hörde ett lätt plask i bäcken, sprang Násti omkull och knäckte en nyinskaffad trädgårdsbelysning. Den stod liksom inte där tidigare.... Båda hundarna störtar utan förvarning huvudlöst ner till bäckkanten. Där lyssnar och sniffar de en stund, för att oftast konstatera att snoken hann undan. De söker en stund bakom stenar, men återtar sedan sina platser framför huset för att lyssna och vittra efter nästa tecken på snoknärvaro. De har i alla fall sysselsättning och sover inte bort sina liv.
Matte gick in en sväng för att fixa lite eftermiddagsfika. Cockermatte hade ringt på både den fasta telefonen och mobilen. Inget meddelande. Med en tik som var valpningsklar anade Matte bekymmer och kvistade över direkt. Jodå, helt problemfritt var det inte och rådet från veterinär var att ta med tiken in. Kooikermatte var på ingång för att skjutsa och Matte tog över ansvaret för tre hemmavarande Cockrar, en tolvhövdad hönsflock och en anka.
Lapskduon och Matte tog en promenad. På hemvägen, ett stycke bort längs vägen, berättade hundarna för Matte att det låg en snok i gräset vid kanten. Snokar spelar ofta döda när de upptäcks, men denna snok hade blod vid munnen och låg så nära vägen att den troligtvis var död. Vilket bekräftades när Matte tittade närmare på den. Men den var inte överkörd. Mest troligt kändes att den var slagen i huvudet. Här slås till och med kopparödlor ("ormar" ) ihjäl när de upptäckst på vägen. Med en bäck intill vägen förekommer diverse olika våtdjur i vägens närhet.
Hundarna var mycket nyfikna, men Modji reagerade med större osäkerhet inför denna döda snok, än inför den levande hemma i bäcken. Döda kompisar är svårhanterade. Modji har tidigare hittat en babysnok död på vägen utanför huset och då ryggade Modji undan. Násti ville däremot vara väldigt närgången och undersöka den döda snoken. Matte tog därför chansen att träna interöraormar med hundarna. Förlåt snoken. Detta var inte hundarnas egen snok. Den har mycket ljusare gula fläckar över ögonen. Snoken hängdes över en liten pinne och så fort en av hundarna var för nära med nosen, fick snoken dingla till kraftigt som ett anfall mot hundnosen. Matte bifogade ett tydligt "inte röra". Resultat: Modji flög baklänges och ville inte vara lika nära snoken längre. Násti ryggade undan och tog till sig av varningen. Valde att titta bort från snoken. Hundarna fick mycket beröm när de därefter höll ett större avstånd till snoken. Snoken placerades sedan inne i grannens granhäck.
Matte fick besked om att allt gick väl med valptiken och att en kille fötts med hjälp av lite kalk. Den hade legat på tvärs. Sju syskon väntade på att komma ut!
Tisdag morgon - åtta friska Cockrar är födda. Om någon är intresserad eller vet någon som är intresserad så finns de på Kennel Happy Pearls. Fem killar och tre tjejer.
http://www.happypearls.se/
Matte har drömt om gigantiska huggormar i natt......