Söndag.
Vis av erfarenheten passade Matte och Husse på att åka till Torpet för att få undangjort en del av vårsysslorna. Som för övrigt släpat efter ett helt år på grund av Mattes först utslitna höftled och sedan nybytta höftled. I fjol blev alltså alla löv liggande tätt inpå stugan, med panel ner till marken. Inte bra! Efter det att stormen Alfrida vid Nyår 2019 knäckt en stor gran, fanns dessutom mängder med granris att ta hand om, så snart Matte kunde slänga kryckorna efter sex veckors kryckande sedan början av januari i fjol. Utöver den knäckta granen sågades ytterligare några intillstående granar ner. Det var alltså fullt upp med jobb för både Matte och Husse under hela våren för ett år sedan. Med det rådande vårvädret kändes det lämpligt att sätta igång med vad som behöver göras denna vår. Förr eller senare, kanske i mars, slår nog vintern till och snön kommer nog så småningom. Våren kan bli sen och att ha mycket gjort redan nu är inte helt fel.
Söndagen bjöd på sol hela dagen! Bara fyra plusgrader som mest och en vartefter tilltagande vind. I stugan var det samma temperatur som ute och Matte eldade i den antika lilla kaminen för att dels få ett drag genom stugan och dels för att ha en aningen varmare plats att fika på, om vinden skulle kännas för ruggig ute. Dörren till lillstugan stod uppställd och hundarna kunde välja fritt vad de ville göra under eftermiddagen. Ville de dra sig undan och vila kunde de lägga sig på trasmattan i lillstugan i lä. Det var det ingen som ville. Modji och Aili är försedda med gula reflexhalsband när de är här, så de syns på håll och inte behöver kallas in i onödan. De försvinner lätt bland allt blåbärsris och vissna ormbunkar och deras bruna färg smälter fint in i omgivningen.
Husse tog fram dammsugaren och fick undan döda insekter kring fönstren och en hel del indragna löv och barr, då hundarna under hösten sprungit ut och in i stugan och tagit med sig lite av varje. Matte greppade krattan och fick undan mattan av löv intill husväggen. Inklusive mängder med nerblåsta kvistar från den alltför närstående björken. Ett träd som lutar mot stugan och som ingen hittills vågat sig på att ta ner. Husse bytte dammsugaren mot en kratta och räfsade rent framför ytterdörren på gårdstunet. Fikade gjorde Husse och Matte utomhus i den lilla solstrimma som nådde fram mellan stugorna. Dagarna är påtagligt längre nu, men solen står lågt redan vid ettiden och höga granar i söder begränsade den solbelysta ytan. Men solen värmde påtagligt och mycket behagligt under fikastunden.
Modji och Aili dök upp från någonstans när det var fika på gång. I övrigt ägnade de sig åt sitt. Var och en på sitt håll. Under tre timmar fick de helt fritt välja själva vad de skulle ägna sig åt och varken Husse eller Matte hade någon större koll på vad de gjorde. Modji avslöjades vid ankomsten med att ha intresse för utlagd mat till fåglarna? på marken hos den närmaste grannen. Ett fårnät hindrade Modji från att nå vad det nu var, men vissa halvhjärtade försök gjordes att ta sig under nätet. Något vitt på en tallrik på marken. Som säkerligen möss och andra marklevande djur gärna försåg sig av. Av fågelbordet finns inget kvar efter stormen. Att lägga ut mat på marken nära inpå sitt hus känns inte supersmart. Modji respekterade Mattes "INTE RÖRA" och övertog i stället sin mamma Nástis gamla jaktmarker i hörnet av tomten. Här finns det sork!
De båda Lapska strosade omkring på den stora inhägnade skogstomten, mellan berget och skogen i bakkanten mot norr, hygget i öster och granntomterna i väster och söder. I blåbärsris, mellan tallar, och i hörnet med gammal gräsmark och mycket sork. Mitt på tomten ligger stugorna och mot berget finns skjulet med snickarbod, vedbod och torrdass. En stor och omväxlande hundgård. Att kunna ge hundarna denna relativa frihet för att ägna sig åt hundsaker, skänker Matte en stor tillfredsställelse. Att under flera timmar låta dem vara opåverkade av någon människas önskningar och dirigeringar. Att bara släppa kontrollen och låta sina hundar vara hundar. Det gillar Matte.
Klicka för större bild.
