Sjukvården i Stockholms Län har diskuterats med stora och svarta rubriker den senaste tiden. Skriande platsbrist överallt och felbehandlingar i dess spår. Felippa Reinfeldt ifrågasätts öppet av sjukvårdspersonalen. Folk orkar inte längre och säger upp sig. Detta slår även mot vårdcentralerna. Mot patienterna.
Som många andra får Matte ett litet piller för att hålla blodtrycket på en bra nivå. Nu skulle effekten kollas på tisdagen och ny medicin hämtas ut nere i centrum. Två mil bort. Hundarna togs med för ett besök hos G. på hemvägen och en hundpromenad på andra vägar än hemmavid.
Matte infann sig på vårdcentralen för att kolla trycket. Hade behövt beställa tid. visste inte. Hade inte hängt med i nya regler. Fick vänta. Fick trycket kollat. Trots allt. Skulle hämta ut medicinen. Inget recept. Läkaren hade glömt för två veckor sedan. Läkaren slutade två dagar senare. Annan läkare upptagen. Fanns bara en på plats. Skulle ordna det när hon fick tid. Matte ombads återkomma om några timmar. Nu var det mitt på dagen. Vågade inte riskera att få vänta till mottagningen stängde. För långt för att fara hem igen och återkomma. På mottagningen finns inte längre några anställda läkare. Samtliga är inhyrda, då det är mer lukrativt för läkarna. De jobbar dessutom endast enstaka dagar. Aldrig samma läkare.
Efter en otrolig massa tjafs där mottagningen medgav misstag, men läkaren visade totalt ointresse för att rätta till det på ett smidigt sätt, gav Matte upp och lämnade centrum. Utan nödvändig medicin. Denna läkare ansåg sig uppenbarligen inte ha med saken att göra. Tänk om den enda närvarande doktorn hade haft lite servicekänsla och fixat ett recept. Mellan två patienter. Men denna läkare är inhyrd och inte nämvärt mån om vare sig sitt eller mottagningens goda rykte. Tydligen. Hon blir ju inte kvar så länge. Ett planerat snabbt besök kom att ta väsentligt längre tid än planerat. Matte väntade och väntade och väntade ännu längre, på att sköterskan överhuvud taget skulle få kontakt med den enda närvarande läkaren.Som sedan måste fundera ett tag. Ny patient. Fundera mera. Ville ge Matte en läkartid framöver för att skriva ut det recept som kollegan missat att skicka. Men Matte måste få sin medicin nu ju !
Även Husse har stått på apoteket och fått svaret att ett recept aldrig blivit skickat.
Matte fick rådet av sköterskan att alltid påminna läkaren om att skicka recept och remisser innan avslutat besök. ? "Det är så lätt för dem att glömma." Visst, det har framgått i intervjuer att inom ramen för ett patientbesök på 15-20 minuter skall patientens journal först läsas igenom, samtal om besöket klaras av, patienten undersökas och behandlas och journal skrivas. Då kan det ju så klart bli lite för mycket att också hinna skriva och skicka recept och remisser. Denna tidspress har poängterats från läkarna själva. Så klart att det drabbar patienterna! Allt var inte bättre förr, men vart är sjukvården på väg?
En terapifika hos G. på hemvägen triggade igång även den familjen. Där både recept och remisser hade glömts bort den senaste tiden. På samma läkarmottagning. Blev aldrig ivägskickade! Läkarna är tillfälliga besökare och tar inget totalt patientansvar.
Upphör sjukvården att fungera för patienter som passerat 60? Med fasa finns fog för sådana misstankar efter en artikelserie i D.N. där ett avslöjat hemligt kod / poängsystem avgör vilka som får vård och inte. Vilka patienter är lönsamma? Vilka krämpor är lönsamma? Definitivt inte ålderskrämpor.
Sådan är patientvården här just nu. Annat är det med djursjukvården! Med ett annat betalningssystem. "Skall det inte vara en röntgen? Eller kanske en kastration eller annan operation? Kosmetisk kanske? Vi skär så gärna!" Men oavsett är det pengarna som styr. Vare sig man vill göra för lite eller för mycket. Inte patientens välbefinnande. Längre.
Puh,
det bara måste ut.