Torsdag.
En dag för återhämtning.
Onsdagen blev rätt intensiv med motionspromenerande i god fart i en dryg timme och drygt två timmar med räddningssökträning och höga farter på frisöken för hundarna. Efter en söndag-måndag med intensiv trickträning och på resande fot.
Både Matte och Modji hör till gruppen 70+ och gör sitt bästa för att hålla igång så mycket som möjligt, för att bevara rörlighet och ork så länge det bara går. Modji hoppade upp på bord och ner från bord, upp på liggande skåp i staplar, hon rivstartade och tvärvände och hela tiden jobben nosen. Det är sorgligt hur många hundar som vid samma ålder har fått gå i pension och träda undan för yngre hundar i flocken och hur många som inte förväntas vare sig behöva eller klara av mer än måttliga promenader i sakta mak. För övrigt även långt innan de uppnår Modjis ålder, tolv år den första december. När Gázzi var tolv var hon på träningsläger i Finland och för Násti gällde samma sak, hon var med på lagtävlingen sent i livet.
Men - en äldre kropp och även knopp behöver längre återhämtning än en yngre. När Matte var i medelåldern och hade fullt upp med livet vad gällde både jobb och fritid hägrade pensionärslivet! Tänk så mycket man skulle hinna med! Med någon idiotisk tanke om att orken skulle vara densamma när tiden inte var begränsad längre. Nu tar allt så mycket längre tid och att hålla igång från morgon till kväll dag efter dag vore kul! Men nu finns inte samma ork. Även om Matte mycket gärna vill! Rätt som det är infinner sig en tidigare okänd trötthet. I både kropp och knopp. En dag hemma utan något planerat behövs för återhämtning emellanåt. Nu har Matte inte frågat Modji hur hon känner härvidlag. Modji skulle säkert ställa upp på allt vad Matte föreslår i form av aktiviteter, men som varande Modjis förmyndare har Matte ett ansvar att se till att Modji får ha lite tråkigt någon dag ibland. För att vila och för att hålla lusten vid liv. För att bli riktigt sugen på att få köra igång med något nytt trick eller nästa kluriga sökuppgift. Variaton i vardagen är stimulerande och skapar energier för två- såväl som fyrbenta. Frågar man Aili som är en ungdom på sju år som sprudlar av energi från morgon till kväll oavsett, alla dagar i veckan, så är det fullständigt onödigt med vilodagar. Hon vet inte bättre. Men Matte vet att även Aili behöver smälta intryck från tricktränande och söktränande och behöver ha tråkigt ibland. För att vara den positiva och nyfikna och ständigt insatsberedda hund hon är.
Dagen var lugn och behaglig och väntat skyfall och åskväder hamnade någon annanstans än över Lapskflocken. Ytterdörren stod öppen hela dagen och hundarna hade fritt val att bestämma själva över sin dag. De fick några kortare promenader, bort till brevlådan och i skogen. De låg och höll koll på livet kring reviret. Rådjuret som äter äpplen snett över vägen och trafiken förbi på vägen, som alltmer liknar en trafikled och inte en väg i ett bostadsområde. Matte tassade omkring på det mjuka gräset och friserade träd och buskar med hjälp av grensåg, busksax och sekatör. Beskärningstid. Lummigt men inte vildvuxet vill Matte ha det i trädgården. Husse skyfflade bort ogräs i infarten när gruset var löst efter regnandet.
Innan mörkret föll tog Husse och hundarna en skogspromenad och Matte mördade många sniglar. Inte kul. Men de låg där och kramades och gjorde sitt bästa för att bli ännu fler och är det krig så är det..... Flera plantor gick åt skogen denna sommar tyvärr. Nerätna totalt av olika sorters sniglar. Inte bara bruna spanska! Randiga snäckor och små gråa åkersniglar finns i mängd och de är också glupska!