En glad nyhet förtjänar en mer framskjuten plats än bland kommentarerna i går!
De två Nástisönerna Epic och Lime har båda A-höfter och armbågar utan anmärkning! Alltså Gátchis Átjájuoksa Adja och Aiko har finfina höfter och armbågar och kan utbildas till tjänstehundar, om nu det är vad som är planen. Hundar med C-höfter får inte gå kurs. Ett hinder undanröjt och helt allmänt är Matte väldigt glad åt att killarna är sunt konstruerade och har kroppar som lämpar sig för det hårda arbete rasen är ämnad att klara av.
På onsdagen fick hundarna ett sökuppdrag under dagen. Efter en kortare långpromenad i långsammare tempo än vanligt, men mycket nosande och pinkande. Matte placerade ut en mycket liten hårslinga i skogen på söndagen. Hårslingan var inte större än att den gick att snurra ihop i en liten fingerborg. Från samma påse med hår som Matte hämtade en månad före jul. Matte hade inte vidrört håret och hade placerat det utan något emballage lite instoppat under en trädrot, intill stammen. Där hade det alltså legat från söndag till onsdag när Matte först tog ut Násti på sökuppdrag.
Násti fördes i lina upp längs stigen med vinden snett bakifrån höger. Hon fyndade direkt en död ekorre en bit in från stigen till höger. Hon fick inte röra den, men fick beröm för att ha uppmärksammat Matte på att där fanns något nytt/främmande på marken. Ingen klickerbelöning på ekorre dock! Ekorren låg så fint, som om den sov, utan synliga skador. Fallskadad? Matte placerade ekorren på en sten och satte Násti i arbete på nytt. Tillbaka till stigen. Strax fick Násti luftburen vittring från något och drog snett upp mot höger, in bland träden och med vinden snett bakifrån. Hon stretade rakt fram till trädet där hårlocken låg och skallmarkerde snyggt efter att ha visat på vittringskällan under trädet! Násti tog vittringen av håret från ca 10 meters håll. Hon arbetade mycket säkert och målmedvetet och lät sig inte störas ut av ekorrfyndet. Mycket bra jobbat av Násti! Klickerbelöning och mängder med skinkpastej ur tub. En kvittrande Matte därtill. Bingo!
Modji fick samma uppdrag. Även hon fyndade ekorren och visade på den, men fick inte lika mycket beröm som sin mamma, eftersom hon hamnat snäppet före i sin hårutbildning. Modji fick ett förbud att röra ekorren och uppmanades att jobba vidare. Hon fördes härifrån bort från stigen, för att inte gå i sin mammas fotspår. In till vänster om stigen och med vinden rakt bakifrån. Vidare upp i skogen med vittringskällan ca 15 meter snett upp till höger. Hon hade ju även ett tidigare spår i den djupa snön till höger om sig och måste få mer distans. Rätt som det var slog hon upp näsan och vred sig lite om och ville iväg. Matte hängde på och Modji drog iväg raka spåret till vittringskällan och skallmarkerade direkt hårfyndet! Klick och en massa belöning fårn både tub och Matte. Modji tog vittringen med vinden snett bakifrån även hon. Hur kan det vara möjligt att så väldigt lite hår kan ge ifrån sig så mycket lukt på så långt håll? Förunderligt. En död människa med allt hår i behåll, bör alltså kunna ge ifrån sig lukter för en hund att lokalisera under lång tid och på långt avstånd. Utöver allt annat som fortfarande luktar människa på en död kropp.
Matte jobbar vidare med denna träning och återvände till skogen tvärs över vägen, efter att ha lämnat hundarna hemma. Inget fuskande. Sedan hanterade Matte hårslingan med en plastpåse och flyttade den till ett annat ställe i skogen. Placerat så att det går att närma sig från flera håll. Matte gick på ett sådant sätt att inget spår finns från vittringskällan rakt ut till stigen eller ner till vägen. Omvägar måste tillgripas.
När Husse och Matte flyttade till den lilla stugan i skogen för precis nio år sedan, var denna närhet till skogen med dess möjligheter ett av skälen.
På kvällen tränade Husse och Násti i Vargmötet. Modji får inte längre åka bil på de knaggliga vägarna. Isvalkar, tjälskador och potthål. Knytten får inte skaka ut i förtid! Men träna på hemmaplan kan Modji göra. Så länge det inte är fysiskt påfrestande. Att gå kopplad femtio meter upp i skogen och tillbaka är inte fysiskt påfrestande. Skallen kan jobba även när man är fysiskt begränsad. Sudoku för hundar. Aktiveringsplattor i all ära, men lite konkret nosarbete när möjligheten bjuds, känns roligare att sysselsätta hundarna med. Hundarna ser denna träning endast som en lek!
Násti fick köra ett frisök i Vargmötet och fyndade en ryggsäck, som hon skallmarkerade. Ryggsäckens ägare hittades också, samt ytterligare en försvunnen person. Den ena figgen låg inklämd mellan två mindre containrar/sopbehållare och den andra var lite knepigt placerad under kåpan på en täckt mindre lastbil. Säkert och rutinerat jobbat och bra markerat. Duktig Násti!