Lördag.
Dagen skulle bli solig och varm och flocken for iväg hemifrån till en närbelägen hästgård. En i träningsgruppen bjöd in till träning hemma hos sig och miljön är fantastisk för hundträning om man gärna tränar med störningar. Här rörde sig människor runt om hela tiden och fordon tvättades med högtryck. En och annan häst leddes förbi och någon tränade en häst i en corral. Här tränas västernridning. Samtidigt som fyra hundar fick mycket bra sökträning!
Den yngsta hunden i gänge, hemmahörande på gården, behövde träna in skallmarkeringar. Mitt på en gräsyta stod en gammal träkärra med höga kanter runt om och här gömde sig en figurant. Ynglingen fick kopplad gå fram och notera att här fanns en människa gömd. Sedan fick han gå därifrån för att direkt därefter återvända med sin förare och då hunden inte nådde figuranten började den gny. Figuranten lekte titt ut över kanten och triggade hunden att komma till frustrationsskall och då belönades den rikligt socialt och med leksak. Samma sak upprepades några gånger och hunden kom allt snabbare till skall för att få sin belöning. Ett bra figurantarbete är här viktigast av allt! Man får inte nöta på samma sak för länge och när grabben skött sig fint och skällt bra några gånger fick han gå hem till sig och smälta sina nya erfarenheter. En film finns på Instagram.
Aili fick söka efter tre personer gömda väl utspritt på gården. En figurant låg på vagnen, en i en liten byggnad intill en ridbana och en var gömd bakom en nerhängande presenning vid ett skjul. Hon fick börja sitt sök utan några startsignaler och Matte gick bara med Aili kopplad längs ytterkanten av sökområdet, ett stycke bakom vagnen och på mark där man brukar rida. Som en vanlig promenad, då Matte ville se om Aili skulle upptäcka figuranten på vagnen där hon gick och nosade på alla intressanta dofter på gräset. Det gjorde Aili! Plötsligt åkte nosen upp från marken och Aili började vända sig runt för att fånga den avvikande vittringen. Hon blev snabbt klar över att någon låg gömd på vagnen och visade detta med hela kroppen. Öronen åkte bakåt och svansen började vaja från sida till sida, varför hon släpptes lös och fick slutföra söket med skallmarkering intill vagnen. Belöning fick hon i form av godis från den funna figuranten och beröm av Matte.
Aili fick jobba vidare okopplad på ett frisök runt byggnaderna och över de stora öppna ytorna, i hög fart med nosen påkopplad. Hon stördes inte av vare sig människor eller en passerande hund i koppel. En ryttare kom förbi ledande en häst. Aili jobbade helt fokuserad på att hitta de två återstående figuranterna. Vilket hon gjorde i ett säkert och koncentrerat sök. Nöjd Aili och nöjd Matte! Vid elva års ålder jobbar Aili med rutin och säkerhet samt god kondition.
Dima fick samma uppgift att lösa och även han upptäckte figuranten på vagnen utan att ha fått några starttecken att söka av Matte. Han nosade intensivt på marken, men snappade upp den avvikande doften från figuranten och skallmarkerade fint vid fynd! Han fick inte söka fritt, utan i en långlina på fem meter för kontroll. En spontan ung hund som skulle kunna skrämma en häst. Dima jobbade fint vidare och fyndade även de två övriga figuranterna fint och skallmarkerade dem.
För att träna skallmarkeringar med nybörjaren som bodde på gården, var upplägget sådant att han fick köra mycket korta pass, men flera och på lite olika sätt. Han fick komma ut och jobba en kort stund mellan de andra hundarnas sök och går det bra skall man sluta och inte nöta länge! Hellre många korta träningspass än enstaka och långa! Man skall sluta när det går bra! Fortsätter man i ren glädjeyra kan hunden bli uttröttad och man tvingas sluta när det går mindre bra.
Det sista man gör på en träning - är det första man gör på nästa träning! Både hund och förare har med sig en framgång eller en motgång när man tränar nästkommande gång.