Lördag - söndag.
Regn till och från på lördagen och regn hela söndagen. Gräsmattan blev allt lerigare! Hundarna blev allt mindre angelägna att vara ute på tomten. Dörren till uterummet stod öppen och de fick välja själva var de ville vara. Dima valde då och då att vara i närheten av grinden och carporten, då Husse kört ut bilarna och använde platsen som vedbacke. Han kunde stå under tak och klyva ved och det fanns en hel del björk att ta hand om. Den björk som välte på granntomten i vintras och strök utmed carporten kapades upp under fredagen. Samtidigt som de tre granarna i tomtgränsen fälldes. Från dessa granar tog Husse undan de minsta kubbarna för att klyva. All övrig ved, inklusive allt ris, togs emot med glädje av en annan granne! Dima ville hålla lite koll även på den killen, som for fram och tillbaka med det ena lasset grankubbar efter det andra. Aili valde gärna pilkorgen i uterummet för egen del. Då och då satt hon framför huset och hade koll på allt och alla. Dima ville leka ibland, men det var slirigt och skitigt på gräsmattan och Aili var klok som tackade nej till uppvaktningen. Halkrisken var stor.
På lördagen lyckades Matte pricka in en långpromenad med hundarna mellan skurarna. På söndagen blev det bara en rask promenad runt kvarteret medan regnet föll och vinden tog i. Matte fick inte så mycket gjort vare sig ute eller inne. Annat än lite plock här och där. Att sätta igång med något rejält jobb ute kändes inte lockande. Inte inne heller då varje lucka i molnen lockade till utomhusvistelse. Några kompletterande skruvar fick Matte ändå idragna, som avslutning på den först uppsatta spaljén. De första bruna små övervintrande sniglarna hittades i rabatten! De hade redan hunnit käka upp de allra första små skotten från riddarsporrarna!!! Matte måste nog erkänna två lustmord på de båda bruna fienderna. Aldrig har riddarsporrarna varit så fina som i fjol! Kyla och torka minimerade snigelbeståndet rejält! Matte skall leta fram snigelgiftet från det innersta i förrådet. Dima smakade på en snigel en gång och ett visst hopp tändes om en snigeleliminerare! Men samtidigt mindes Matte Ailis morbror Mánnu som åt bruna sniglar. En snigeldiet gav avgaser.... Mycket och stinkande och att äta sniglar råa är inte bra. Parasiter! Med helgens regn lär fler hungriga sniglar vakna till liv! Lika ovälkomna som regnet var välkommet. För att växtligheten skall få fart efter vintern krävs vatten. Det blir allt grönare på höstsådda fält i bygden och det har sångsvanarna på flytt upptäckt! De blir fler och fler för varje gång flocken far förbi på väg till byn!
Flocken fick en väkommen och efterlängtad hälsning från norr. Så långt norr ut som man kan komma på fastlandet i Norge. Ailis bror Runne såg välmående ut, där han bor med sin flock i Alta!