Detta evinnerliga blåsande! Iskalla vindar vareviga dag. Matte känner sig genomblåst och även hundarna söker sig till mer vindskyddade platser på tomten. På onsdagen tog Matte med hundarna på en koppelpromenad runt kvarteret. Förbi argchäfern som för en gångs skull inte satt på verandan uppe på berget och skällde så det ekade över nejden, när någon går förbi. Det är ett ljud som Aili vuxit upp med på håll och Matte har dröjt med att utsätta henne för det på närmare håll. Överfallet på Lapskfamiljen för fem år sedan finns fortfarande i både hundarnas och Mattes minne. Ägaren har inte blivit yngre och har inte lättare att hålla hunden på promenaderna. En riskfaktor anser Matte. Gubben är liten och till åren och hunden mycket stor för att vara en Schäfertik och mycket arg på alla andra tikar. Men även hon börjar bli till åren och har, helt elakt, kanske inte så många år kvar.
Matte och hundarna var lite ute och lite inne resten av dagen. Eldade i kaminen och värmde sig mellan varven.
Husse for direkt från jobbet till polishuset i Stockholm, för lite vidareutbildning för insatser med Missing People. Matte avstod och tyckte att det räckte med att en i familjen tog del av informationen. Husse diskuterade lite med polisens hundförare och var nöjd med kvällen. För övrigt så har den person som Husse och Modji sökte efter under söndagen påträffats avliden. Strax utanför sökområdet.
Matte tog med sig alla de tre hundarna för träning på förrådet vid Vallentunasjön. Ett stort hål i staketet ut mot åkern tätades innan träningen. Aili fick börja för att Matte lättare skulle kunna se hennes signaler innan mörkret fallit helt. Vinden var fortfarande god, men mer uthärdlig och Aili fick en vindstig med figuranten gömd i vind, bakom några föremål i en bråtig del av sökområdet. Aili stördes till en början av träningskompisarna som stod bakom och samtalade, men vartefter hon fick vittring flyttade hon fokus på detta. Störningsträning från början är inte alls fel. Om hunden har det rätta drivet och vill jobba så gör den det. Aili ville jobba och gjorde det bra. Hon lokaliserade vittringskällan och Matte släppte lös henne. Då uppstod ett problem. Aili måste söka sig runt stora föremål för att komma fram till figuranten. Vilket hon gärna gjorde. Problemlösningsförmågan är god. Självständigheten också. Tillika med figurantintresset. Hon följer familjetraditionen. Kul!
Figuranten bytte sedan plats. Aili fick se henne gå mot en delvis öppen liten byggnad och togs sedan undan. Någonstans längs någon av väggarna skulle figgen sedan gömma sig bland en massa bråte. Mitt i byggnaden står ett bilvrak under rekonstruktion. Aili hade ett starkt drag mot byggnaden och fick tydligt vittring. Hon släpptes lös och stack först in till vänster, över en prasslande pressenning. Där hade gruppen varit och kollat tidigare och täckt över en trasig bilruta. Gammal vittring alltså. Aili bytte så sida och hittade snabbt figuranten intill högerväggen. Godisbelöning och sedan kamplek. Toppen! Tack för bra figurantarbete!
Násti och Modji fick göra ett samsök med konkurens. De gick båda och sökte mycket tomt i söndags och kunde behöva lite kul. Fyra figuranter var utlagda. Två och två inte alltför långt ifrån varandra. Två i det övre området och två i det nedre. Båda hundarna släpptes lösa och for iväg. Alla figgarna hittades och skallmarkerades och hundarna hade kul! Intressant var att se att de inte sökte tillsammans, men när någon fyndat och markerade skynda den andra till. Någon gång fyndade de samtidigt.
Násti löper sedan en vecka och fick gå med och vara störningshund när sonen Epic skulle göra sitt sök. Han tog i helgen sin första pinne i rallylydnad fortsättningsklassen! Duktig kille! Han jobbade även bra när han sökte och lämnade sin mor ifred.
Matte hittade en lega som oavsiktligt gav Nástisonen Lime och ungkillen K. lite huvudbry. Matte stod i en trång och mörk passage tryckt mot en container. Hundarna hade vittringen och kom farande runt hörnet på containern. Såg inte Matte till en början och blev ganska överraskade när de så gjorde det. Från mycket nära håll. Ett bevis för att hundarna söker med näsan och inte med ögonen. En stående figurant som är uppkletad mot en vägg, är inte heller så himla lätt. Varför det är viktigt att från allra första början träna med figuranter som ligger, sitter, står, visar ansiktet, inte visar ansiktet och så vidare. Variation! Det missar många tyvärr och kommer på det först när hunden misslyckas. Fatalt om det är på ett prov/tävling. Oftast sätter sig figuranten ner. Varför hundarna blir ovana vid allt annat.
Tack alla för ännu en bra träningskväll! Utan bra figgar kan man inte träna sök. Tack även till alla de valpköpare som jobbar med sina hundar! På hemvägen fick Matte foton på Modjisonen Runne, som var ute och åkte snöskoter med sin matte. Hans träningsdag.