Tisdag.
Nu, så här efter sammanräkningarna av rösterna under söndagens EU-val, visar sig verkligheten i staplar, diagram och siffror. "Hur röstade dina grannar?" SD har ökat överallt. Redan i höstas kunde Husse och Matte se vad de inte ville få se. Nu blev det extra tydligt! Lapskflocken bor fel. Det skaver. Den gula stapeln reste sig skyhögt över de andra - just exakt här.
På eftermiddagen var Husse och Matte bjudna på fika hos en granne. Hundarna lämnades hemma och det skulle bara bli ett kort besök för några praktiska råd, kring träd och fällning. Det blev fyra timmars snack vid köksbordet. Tre personer lutade över en karta och ordböcker. Sökande efter rätt ord på svenska och förklaringar hur det ena fungerar här och det andra fungerar där. Utbytande av erfarenheter av livet här och livet där. Samt mycket snack om valet. Om Brexit. Om hur det nu blir att leva i Sverige och JUST HÄR som hitflyttad från annat EU-land nyligen. Svenskar i England funderar. Engelsmän flyttar hit. Andra flyttar hit av olika skäl. Men hur blir det att bo just här, när just denna del av kommunen utmärker sig så signifikant. Frågan är nog mest av retorisk karaktär. Kommer man att känna sig ovälkommen med ett icke svenskklingande namn. Matte har fått kommentarer om att kunna tala svenska så bra "utan brytning". Vi och dom. Eller? Vilka skall få flytta hit och vilka skall inte få det. Politik skall man inte diskutera. Men med 1930-talet och strömningarna då, med efterkrigstiden och kalla kriget i "färskt minne" hos den som växte upp med alldeles egna ransoneringskuponger på mjölk som nyfödd.
Hur hamnade världen här igen?