Onsdag och träningskväll. För ovanlighetens skull. Tisdagkvällen ägnades åt fotbollstittande och efterlängtad men betydelselös svensk seger.
Men innan träningen hann Matte gå "Mopperundan" med hundarna. Som denna dag uppförde sig betydligt mer avslappnat än gången innan. Ingen för Matte osynlig följeslagare. Vilket gör Matte ännu mer nyfiken på vad som fanns där bland träden.
Gillingekrossen är en bergtäkt där man får köra ner som i en stor grop. Denna grop är inte stor, men där ser ut som efter en jordbävning. Högar med sprängstenblock i alla de storlekar. Rasmassor. Stora rasmassor. Ytmässigt inte så stort men "miljömässigt" stort. För två veckor sedan fanns här som en insjö och hundarna fick ytterligare "miljö" att söka i. Med ännu mer regnande förväntade sig träningsgruppen en ännu större sjö. Men si det var det inte! På något märkligt sätt hade vattnet runnit undan och endast en liten del av den stora "insjön" fanns kvar.
Gázzi fick börja och här nere körde inga bilar och området var avgränsat. Alltså fick hon ett frisök med fyra figuranter väl utspridda. Dock inte uppe i rasmiljön! Stora stenbumlingar ligger utspillda här och där och utgör utmärkta gömställen för en hund som endast skall springa på plana marken och söka. En mindre grushög fick Gázzi i alla fall springa upp på för att fynda. Till sin stora glädje! Viljan och glädjen i att arbeta finns där ograverad. Duktig Gázzi!
Även Násti fick ett frisök i rasmassorna och hon höll god fart över stenblocken! Násti studsar fram över de stora och kantiga stenarna och det ser så lätt ut! Det är det inte. Kanterna kan vara knivvassa och kan lätt skära upp en tass. En miljö där inte alla hundar vill sätta en endaste tass över huvud taget. De Lapska är ypperligt konstruerade för att arbeta i sådan miljö! Ingen människa fanns gömd bland blocken och Násti jobbade på. I slutet av området hittade Násti sina fyra figuranter uppe på en stor hög med bergkross och hon skallmarkerade dem alla bra. Snyggt jobbat!
Matte hade valt ett realistiskt upplägg för Modji. I det största rasområdet låg fyra figuranter väl utspridda bland de stora stenblocken. Matte visste inte var. Området var avspärrat för föraren och hunden måste jobba självständigt långt ut från föraren. Vinden blåste vittringen upp mot slänten, från föraren. Inga lätta förhållanden! Modji fick vittringen från den första figuranten, den som låg längst ner och närmast botten i gropen. Bra skallmarkering. Figuranten tog sig ner först när Modji sedan jobbade vidare. Modji skall lära sig att inte återgå till samma figurant. Modji valde att sedan vända åter till Matte. Som dirigerade upp Modji bland blocken. Modji jobbade vidare och hittade inte någon. Matte jobbade på med fjärrdirigeringen och fick upp Modji högst upp på högen och där fick då Modji vittringen av nästa figge! Perfekt! Lyder man Mattes dirigeringar så fyndar man! Så fortsatte det sedan. Modji gick långt ut och högt upp på Mattes dirigeringar och fyndade! Den ene efter den andre. Praktisk tillämpning av fjärrdirigeringsmomentet till tre bord, på miljölydnadsprovet. Modji rörde sig med lätthet över stenblocken även hon och arbetade mycket självständigt och bra långt ut från Matte. Fattas bara! Modji är ju en Lapsk renvallare! Hela flocken skall samlas in. Alla figgarna skall hittas. Även i svår miljö och utan föraren i hasorna.
Ytterligare ett Nástibarn som hade förstått detta var sonen Lime (Aiko). På en aningen lägre nivå fick han utföra samma arbete. Lime har just fyllt ett år och har inte börjat kurs ännu. Lime fick också jobba i dessa mängder med stora stenblock för att hitta gömda människor. En i taget och inte lika långt ut. Han har samma tydliga kroppsspråk som sin närmaste familj, där han med bakåtfällda öron och vaggande svans, mycket klart talar om när han har fått människovittring i näsan. Lime klättrade som en bergsget över blocken och såg ut att ha buskul! "Titta husse! Jag står ända här uppe!" Vilken härlig kille! Han var nyligen med sin husse vid skjutbanan hemmavid för tillvänjning. Limehusse blev besviken när det var knäpp tyst vid banan. Då bröt kriget ut och automateld smattrade från alla håll! Bönhörd husse och blassé Lime. Sådant hade han väl hört tidigare. Sedan han var ett knytt har det smällt lite överallt i hans närhet på olika sätt och skjutbanan har han besökt många gånger.
En träningskväll i solsken! Tack alla figgar som lekte bergsgetter/jordbävningsoffer.