Lördag.
Det var inte alls planerat som en kennelträff. Med besök från Belgien skulle bara ett extra träningstillfälle ordnas i dagsljus och med mera tid. Så när Mánnu med familj var lediga från den intensiva sökutbildningen för Missing Peoples hundgrupp i Uppsala, passade det utmärkt att de kom med och tränade, samt gav Husse och Matte ett tillfälle att se hans stora framsteg. Mánnu har imponerat i gruppen och från att ha börjat från början med grundinlärningen har han snabbt blivit en säker sökhund som brinner för sitt arbete! Äntligen har han fått ett jobb och ett jobb som passar honom som hand i handske. Han har även visat att han är en bra spårhund. Mánnu har lagt på lite hull och är en cool kille som kan slappna av och trivs mycket bra i sin familj. Alla stressymptom är borta.
Matte kom på att samtliga fem kullar som fötts i familjen och under kennelnamnet Gátchis skulle komma att representeras på dagens träning. Gázzis dotter Násti från den allra första kullen. Nástis dotter Modji från den andra kullen, sonen Mánnu från den tredje kullen, sönerna Epic och Lime (Adja och Aiko) från den fjärde kullen och Modjis dotter Aili från femte kullen. Samtliga tränar räddningssök regelbundet. Mánnu för närvarande mest i skogen. Samtliga älskar att arbeta och de är alla mycket bra på det! Vilket de visade under lördagens träning! Underbart att få se!
Eftersom det faktiskt kunde betraktas som en kennelträff och det var dagen före första advent var det ju givet att Matte bjöd på varm glögg, saffransbullar och pepparkakor med grönmögelost, för dem som ville prova. Serverat på motorhuven. Träningen inleddes med denna lilla samling. Men det blev kallt att stå stilla och snart var första hunden igång! Lime fick göra ett bundet sök över en stor yta med flera figuranter utplacerade kring de stora grushögarna och han skulle markera i vind när han fann dem. Vilket han gjorde utomordentligt bra!
Brorsan Epic fick göra ett konkurenssök tillsammans med tjejkompisen från Belgien. De har bott ihop några dagar nu och gillar varandra mycket. För unvikande av missförstånd så är hon inte på besök för att tillverka valapr! På väg hem från ett besök hos sin uppfödare i Norge har hon mellanlandat för gemensam träning. En figge var utlagd och först fram gällde! Lite annorlunda träning. De fick båda varsitt enskilt sök senare.
Mánnu fick göra ett sök i lina, så som de utbildas på sin kurs. Figuranterna var gömda bland diverse maskiner och i dess omedelbara närhet. Vinden var lite knepig och blåste iväg vittringen ur området vid en lega (gömställe). Mánnus husse gick runt hela området och gav Mánnu goda förutsättningar att få fatt i vittringen, vilket han gjorde med bravur! Duktig Mánnu, som inte hade några problem med att hitta figgarna och inte ville sluta jobba. Han har figurantintresse, är orädd i miljön och älskar att jobba. Äntligen får han göra detta.
Násti med belgisk förare fick ett frisök med fyra figgar gömda bland maskinerna och hon tog sig an uppgiften att hitta dem med lika stor arbetslust som alltid! Hon skallmarkerade fint med ihållande skällande och visade sin förare var figgarna var gömda. Inte heller hon ville sluta jobba när alla figuranterna var funna. Násti är höglöp i helgen. Hennes dotter Modji placerade vittringen från en figurant uppe på ett transportband, vilket får betraktas som en ren blindmarkering, som Matte helt och hållet köpte och bad den därstädes icke befintliga figgen att belöna. Någon belöning blev det inte och Modji jobbade vidare och hittade vittringskällan ett stycke därifrån, i en stapel med stora däck. Vittringen steg rakt upp och placerade sig delvis på bandet. Men det var för långt ifrån källan för att kunna godkännas. Rätt blev det till slut och i övrigt gjorde Modji ett mycket snyggt arbete, med kraftiga och ihållande skallmarkeringar vid fynd. Hunden måste hålla i skallet till dess föraren lokaliserat hund och fyndad människa. Matte tog god tid på sig att ta sig fram till de funna figgarna, då hon inte ville utmana ödet och gå överstyr med den opererade höften. När allt nu flyter på så bra efter operationen är det lätt att glömma sig och bara kliva på. Försiktighet känns klokt ännu en tid. Ett halvår har angivits som den tid man måste tännka lite extra försiktighet.
Aili fick lukta på mössan till den figurant som gömt sig inne i en tunnel. Hon släpptes sedan på ett frisök i området och rakt fram vid starten stod Husse som störning. Ytterligare tre figuranter var utplacerade som störningsfiggar i området och dem skulle Aili inte ta kontakt med. Det gjorde hon inte heller. Aili lokaliserade snabbt den figge hon skulle leta rätt på och for snabbt in i tunneln. Söket var över nästan innan det börjat. Snyggt jobbat av ettåringen!
När alla hundförare kände sig nöjda och kylan började krypa igenom kläderna och magarna kändes tomma, var det dags att söka sig ner till byn för lite mat tillsammans inne i värmen. Samt en hel del hundsnack! På svenska och engelska. Farväl togs och några skulle norröver och andra söderöver.
Det blev en härlig kenneldag med mycket träning och bra träning i en delvis dammig/skitig miljö, lite aningar av sol då och då och givande samvaro med mycket hundprat.
TACK alla som gjorde denna dag till vad den blev!