Onsdag.
Efter trevligt besök under dagen till Lapskflockens glädje, tränades det på kvällen bland en massa olika maskiner i en bergtäkt. Närvarade gjorde två Lapska tikar, två Lapska hanar och en Labbeyngling. Belgiskt besök hade träningsgruppen och Modji fick en "lånematte".
Det blev en varierad träningskväll där gruppen av skallmarkerande Lapska fick träna rulltagning med Labbegrabben, som passar bättre som rullmarkör. Man skall jobba med (inte mot) hunden och det är hunden som bestämmer vilket markeringssätt som passar den bäst. De Lapska föds generellt med goda förutsättningar för att bli bra skallmarkörer och som sådana får de använda sig av sin förmåga att vara lättskallade på ett mycket bra sätt! Här uppskattas verkligen de Lapska Vallhundarnas förmåga att såsom krävs ha "ett vägledande och ihållande skall"! Så att föraren på långt håll kan vägledas fram till en funnen männsika i mörker och svår terräng. Här är det ingen som skäller ut en Lapsk när den skäller! Här får den i stället mycket beröm! Dock inte om den skäller medan den söker. På samma sätt är en retriver ofta predestinerad för att bli en bra rullmarkör - apportör som den är. Labbekillen är inget undantag. Han fattade genast att den lilla slangbiten vid figgens fot skulle apporteras till föraren. Alla markeringsövningar görs mot synlig figurant utan något sök.
Aili fick ett frisök med tre figuranter gömda på för Matte kända ställen. Man tränar olika olika gånger då man har olika syften med träningen från gång till gång. En variationsrik träning behöver alla hundar få! Men raser som Lapsk Vallhund kan kräva det lite mer än en del andra raser. Aili fyndade sin första figurant fint inne i en tunnel och skallmarkerade mycket bra inne i mörkret efter att hon tagit sig förbi ett nerhängande skynke. På väg ut ur tunneln med figuranten fick hon vittringen av den figurant som låg uppe på ett transportband som ledde in i tunneln. Aili stannade upp och skallmarkerade rakt uppåt innan hon nådde tunnelmynningen. Mycket bra jobbat! Den idoga träningen med fler än en person gömda nära varandra har gett resultat. Aili har blivit allt säkrare på att särskilja och separat markera vittringen från flera personer tätt intill varandra. Sin sista figurant fick hon jobba på ett bra tag! En person sittande högt upp i en maskin bakom stängda dörrar sprider inte särskilt mycket vittring omkring sig och den lilla vittring som sipprade ut fångade vinden och förde långt bort mot containrar och höjder i naturen runt omkring. Aili fick vittringen och tappade den när hon ringade in legan och till slut kopplade Matte sin hund och satte ner henne för att ge henne chansen att fånga vittringen som kom i pustar. Vilket gav önskat resultat och Aili lokaliserade vittringskällan fint och skallmarkerade ner Husse som suttit och studerat Ailis sök från ovan.
Modji fick samma uppgift att lösa tillsammans med en engelsktalande låneförare. Modji vet vad hon skall göra och föraren var hundvan så att situationen var ny spelade ingen roll. Modji gjorde jobbet. Hon löste uppgiften lite annorlunda än sin dotter så tillvida att hon inte valde att markera figuranten uppe på transportbandet nerifrån och inifrån tunneln. Modji gjorde som sin mormor Gázzi och även sin mor Násti som i hela sina liv tränades på denna plats. Hon tog sig upp i gruhögen som tunneln ledde in i, för att sedan ta sig ut på först det stora plåtrör som stack ut ur grushögen och utgjorde tunneln, för att därifrån bege sig ut på presseningen som var löst spänd över transportbandet. Högt ovan marken. Det är nu ingen särskilt lämplig väg att gå på , då pressenningen är välvd och sladdrig och risken är stor att en hund halkar ner och skadar sig illa. Men Modji och hennes föregångare har jobbat i vittringsstruten och bara sökt effektivt utan minsta rädsla och tveksamhet och de har tagit kortaste vägen till den lokaliserade figuranten! Men om nu hundarna inte insett faran i att bege sig ut där så har Matte gjort det! Hur, vet inte Matte, men samtliga har förstått kommandot "GÅ TILLBAKA!" Sagt med eftertryck. Varefter de lugnt och sansat vänt tillbaka, gått ner och ställt sig nedanför och skallmarkerat i stället. Att hundarna lärt sig vad "gå tillbaka" betyder har många gånger visat sig oerhört bra med tanke på deras säkerhet när de frisöker! Modji gjorde bara som familjens övriga Lapska gjort när de fått några år på nacken och känt sig tvärsäkra i miljön. Rätt tänkt! Men lite onödigt riskabelt.
Modji löste även hon uppgiften med figgen instängd i maskinen fint, efter en del inringande av vittringen för att lokalisera vittringskällan. Även hon skällde ihållande och bra upp mot dörren som var tätslutande. Alla hundar fick jobba mycket med både kroppen och knoppen denna kväll för att lösa sina uppgifter och de föreföll nöjda och belåtna när träningsgänget drog till Mc Donalds för eftersnack.
Tack alla för en mycket givande träningskväll och nu satsar vi inför gruppens sommarläger med båtsök i skärgården!