Mattes kille Mánnu - Svensk och finsk UCH, Gátchis Juoksanáste Mánnu har fått tjejbesök hemma i Piteå. Hallanevan Lapinkirvinen / Siiri kom och hälsade på och i onsdags och torsdags parade de sig. Siiri har gjort ett godkänt renvallarprov i Finland och hon har just blivit godkänd på grundutbildningen för räddningshundar i Finland = ytsök. Ruinhundutbildningen är där en tilläggsutbildning. Siiris syster är också räddningshund i Finland. Valparna kommer att födas i trakten av Åbo / Helsingfors. Kontakt kan förmedlas om någon är intresserad.
Planer finns också på att låta Modji få bli mamma, eftersom Husse och Matte så väldigt gärna vill ha en Modjidotter. Det har inte varit aktuellt så länge Gázzi fanns med oss. Om någon annan skulle vilja ha en Modjiavkomling går det bra att ställa sig i kö! De kommer endast att säljas till hundvana familjer där de kommer att få jobba med något som kräver mer än fysisk aktivitet. Problemlösning och tankeverksamhet är viktigt för de Lapska och Modji är en smart tjej.
På fredagen tog Matte med sig Násti och Modji på en långpromenad i området och kort därefter en cykelslalom runt alla stora potthål på grusvägarna i området. Vägarna är väldigt sönderkörda och svårcyklade nu! Men Modji måste komma igån inför RHFU-veckan med Husse och målet för cykelturen befann sig inte så långt borta.
Fotbollsplanen fungerar även som rallylydnadsplan för de tre uppfödarna i området. Solen sken och träning var bestämd till klockan 13. Matte band upp sina Lapska i klätterställningen vid sidan av och körde dem växelvis på en fortsättningsbana. Násti har på äldre dagar upptäckt glädjen med att ägna sig åt, något tidigare så besvärande, som fritt följ! Násti är fullständigt godisfixerad och kan uppenbarligen numera fås att göra vad som helst med en pytteliten godisbit i handen! Hon gick klistrad vid Mattes sida och gjorde allt rätt om Matte bara rörde godishanden i riktning för hur Násti skulle förflytta sig. Hon fixade framförsättande, läggande under gång, stegvisa förflyttningar, vändningar och hopp. Dock var hon så himmelens fixerad vid godishanden att hon på kommando "hopp" fortsatt hade blicken naglad vid Mattes vänsterhand och därför hoppade rätt på plaststolpen, i stället för över hindret..... koncentration är förvisso bra, men lagom är bäst!
Modji var klart understimulerad av den senaste veckans passivitet och den senaste månadens långsammare tempo på promenaderna. Hon skällde, hoppade och studsade och adrenalinet sprutade ur öronen! Men kontakten var god och hon gjorde allt som hon skulle i övrigt. Arbetstemperaturen var på tok för hög initialt, men gradvis sjönk den.
På fredagkvällen fick Modji ett glädjebesked! Hönsochankmatten lämnar över skötseln till Matte och Modji på lördagmorgonen!