Måndag.
Den i lördags kväll dumpade behån och barnkalsongerna hänger kvar på kranen i dikeskanten och ligger spridda längre bort i vägkanten. Husse mötte grannen i vars infart han hittade den vitlysande behån, vilket grannen inte hade en aning om. Grannen stannade till och kommenterade alla kläderna och konstaterade lakoniskt att "det visst gått vilt till i helgen!" Han fick då av Husse veta att behån legat mitt i hans egen infart! Grannen, som är en man på närmare åttio skrattade så han kiknade! Ett gott skratt kan vi alla behöva! Frågan är bara hur mycket kvinnan och barnen vars kläder spreds över vägen sent i lördags kväll skrattar. Någon hade hört höga röster i mörkret.
Matte tog tag i trädgården och rensade och röjde. På husets baksida reser sig berget ganska lodrätt i ett hörn och här klänger klätterhortensia, vildvin och murgröna uppåt, tillsammans med en ännu ung honungsros. Det vackra uppstår när man ser det gråa berget med allt det gröna som strävar uppåt. Nu har framför allt vildvinet tagit över lite för mycket och kraftiga vindar har fått det att både klättra uppåt och hänga neråt, döljande mycket av sin omgivning. För mycket och för lite skämmer allt och nu tog Matte tag i hängande rankor och drog. Vackra blad som snart brinner i rött och mängder med mognande bär som kommer att lysa mörkblått mot det röda. Men murgrönan är också vacker och måste få mer livsutrymme och berget i sig är vackert och måste få synas. Som det var nu böljade vildvinet i mjuka sjok över det mesta. Det ändrade Matte på. Fram trädde åter kontrasterna och dramatiken i berget med den antika stegen och den lilla torrfuran gav åter karaktär åt tomten och stugan. Matte jobbade vidare och körde trimmer oavbrutet i en dryg timme, samt rensade ur vissna perenner. Hårt kroppsarbete blev det större delen av dagen.
Hundarna njöt av drägligare temperatur och låg vid huset och hade koll på Matte och resten av omgivningen. Husse hade en del att fixa på annat håll. Så Matte kunde jobba på och fick mycket gjort.
Efter middagen var det hundarnas tur! Nu skulle Matte befästa att de kunde utföra sex olika saker med bara tysta kommandon - handtecken. Äntligen lite lek med Matte! Var hundarnas inte helt tysta reaktion. Vid det här laget har de lärt sig vad det betyder när Matte frågar om "någon vill leka lite". De sätter sig famför Matte, sida vid sida och spetsar öronen förväntansfullt. Vem skall få leka först? Vem får stå i kö? Vad skall det bli för kul nu? Vad blir det för godis den här gången som belöning? Mer uppmärksamma och förväntansfulla elever får man leta efter! Det är så roligt att hitta på saker tillsammans med två så lättlärda och arbetsvilliga hundar som Modji och Aili! Som inte skiljer sig från sina anmödrar Gázzi och Násti härvidlag, som båda var certade räddningshundar.
En i taget fick de nu utföra flera kommandon med bara handtecken och Matte använde klicker som vanligt, för att få in exakt vad som önskades av dem på ett smidigt sätt. Utgångsläge var sittande vid Mattes sida nedanför den lilla altanen några trappsteg upp. Matte skickade upp hunden med handtecken, tecknade "ligg", "ner", "sitt", "gå till fällen" som låg vid sidan och slutligen "kom" med intagande av utgångspositionen. Båda hundarna skötte sig mycket bra och båda bjöd på bonus i form av att "vinka" tillbaka när Matte tecknade "ner", innan de hoppade ner! Så då passade Matte på att lägga in även ett "vinka" som tyst kommando så klart! Lite bonus skadar inte vid bedömningen tänker Matte.
När Husse sedan kopplade hundarna för att ta en skogsrunda med blåbärsätande visade de ännu ett trick. När man håller fram halsbandet (halvstryp) stoppar de på uppmaning "klä på dig" in huvudet i halsbandet och klär på sig inför promenaderna.
Lapsk Vallhund en cirkushundras! Smarta hundar som vill och beöver få uppgifter tillsammans med sina förare! Av varierande art och för hundarna omväxlande karaktär. Att syssla med stereotypa och upprepade utföranden är nog inte deras grej riktigt. En Lapsk vill ha variation för att inte bli uttråkad av ensidigt nötande vid inlärning och utförande.