Söndag - Tredje Advent.
Klicka för större bild.
Lapskflocken betar av de lokala julmarknaderna en efter en. Bondhundarna från skogen kan behöva mingla lite! Vistas lite mer komprimerat i det som är vardag för andra hundar. Som kanske skulle behöva umgås med naturen och skogens djur lite mer ibland. Att känna sig hemma i en mångfald av miljöer och med en mångfald av människor med olika hudfärg och bakgrunder och klädesdräkter är en tillgång före två- såväl som fyrbenta! Matte minns de första mötena hundarna haft på nära håll med mycket mörkhyade. Pinsamt var det när en tillfällig granne plötsligt stod intill staketet och ställde en fråga. En vettskrämd Aili skällde ut honom mer än vad hon skällt på någon tidigare. Ovanan. Okunnighet och vilsenhet inför det som är främmande kan ställa till det för både folk och fä tyvärr. Alltså måste man se till att både ungar och hundar får växa upp så toleranta och orädda inför det okända som det bara går.
Varför det åter var dags att dra iväg på en julmarknad. En upptrappning har skett och nu var det dags att besöka Vallentuna Centrum. Här kunde man förvänta sig en mer varierad blandning av besökare än på de tidigare marknaderna. Vallentuna växer så det knakar och det byggs överallt. Nu var centrum fyllt med stånd och även utbudet var här aningen annorlunda med inslag av knallemarknad. De charketurier som såldes hade mer okänt ursprung och var nog inte närproducerat såsom produkterna på lördagens marknad, där gårdsnamnen tydligt angavs.
Modji var extremt intresserad av den stora vagnen med köttprodukter! När Husse och Matte närmade sig för att köpa isterband för tio spänn styck, kastade sig Modji fram och fick upp framtassarna på en fals, Mängder med korv låg precis framför nosen på Modji! Som turligt nog hindrades från närkontakt med hjälp av en glasskiva. Men utsikten över godsakerna var fantastisk och Modjis ögon blev stooora! Hon slickade sig om munnen! Husse upptäckte prinskorv, ett måste i jul! Korvförsäljaren tog tag i ett jätteknippe och lyfte det högt och Modji föll nästan baklänges av förvåning! Sååå mycket korv! Så ställde han den av Modji önskade frågan: "Får era hundar äta korv?" Så klart de får när det bjuds på en marknad! Modji och Aili bjöds den ena korvsnutten efter den andra och som avslutning fick de varsin hel prinskorv ur påsen som Husse köpt. Ett hundhimmelrike hade öppnat sig på torget i Vallentuna Centrum!
Påtagligt många var det som även den här dagen i vimlet urskiljde de två Lapska Vallhundarna, så väldigt lika varandra. Frågor ställdes åter om vilken ras det var och man ville mycket gärna klappa hundarna och både Modji och Aili njöt i stora drag av uppmärksamheten! Deras tjocka pälsar är klappvänliga och de backar mot den som klappar och bara njuter. Puttar lite när de vill bli klappade mer! Aili vill gärna sätta upp en tass för mer närkontakt.
Men det blev dags att åka hem och Husse gick lite före mot garaget, medan Matte hade blivit stående med en gammal bekant. Samtidigt såg Matte i ögonvrån en kvinna som ett stycke bort stod och studerade Aili under en längre stund. När Matte skulle skynda efter Husse blev hon stoppad av den Ailinyfikna damen.
Hon frågade om rasen och var mycket intresserad. Följande konversation följde:
"Vad är det för ras?" Matte svarade. Damen: "Det måste vara en väldigt vanlig ras! Jag var i Åkersberga på julmarknad i går och där var det flera stycken likadana hundar. Jättefina!" Matte blev fundersam då varken hon och Husse sett någon enda Lapsk dagen innan, utöver de egna två, Men blev såklart nyfiken och frågade om färgen på de hundarna. En misstanke hade väckts.... "De var bruna allihop! Ibland gick de tillsammans i grupp men jag såg dem på olika platser samtidigt så det var flera hundar!" "Mellan klockan elva och tolv?" Undrade Matte. "Ja, det var då jag var där. " Konfirmerade damen. Matte förstod. "Det var vi som var där med våra hundar". Damen: "Nej det var många fler hundar och de såg ut som era bruna hundar." Paus. "Men det är klart de som hade hundarna kanske gick ihop ibland och var för sig ibland...." Fortfarande utan att ha tagit till sig att de hundar hon sett på lördagen endast var två till antalet och det var samma individer som hon nu sett. Inte förrän Matte pekade bort mot Husse och Modji, som stannat för att invänta resten av flocken, gick sanningen upp för henne. En sann hundmänniska ser HUNDEN. Att de människor som åtföljde hundarna var desamma i samma kläder som på lördagen var inget hon noterat.
Alternativa sanningar, fake news, hur man ser och upplever något. Sanningen kan se olika ut för den enskilde individen. För denna dam var upplevelsen att bruna Lapska Vallhundar är påtagligt vanliga! Åtminstone i södra Roslagen! Eller i alla fall på julmarknaderna där. Där var i alla fall just de här två hundarna väldigt vanliga!
Husse och Matte fick sig ett gott skratt! Modji och Aili har den här helgen lyckats befinna sig på fler platser än en - samtidigt! Eller var det kanske någon annan brun Lapsk som närvarade samtidigt som de andra, men som inte Husse och Matte kunde se?! Fan vet. Det man ser det ser man och ser man det inte betyder det ju inte att det inte finns. Eller?
Matte kommer osökt att tänka på Tage Danielsson och Harrisburg!