Söndag.
Solen skiner varenda dag och Lapskflocken njuter av flera timmars utevistelse dagligen. Det har dock varit tjorvigt att gå på de isiga vägarna i området och den egna tomten är isig, på grund av temperaturvariationer dag och natt. För en tid sedan föll tre decimeter blöt snö, som omedelbart frös ihop till ett kompakt isigt snötäcke som precis börjat smälta undan, när det blev påspätt av en decimeter till. Mycket långsamt sjunker det snöisiga täcket ihop och blir hårdare och hårdare på ytan. Dagsmeja och många minusgrader på nätterna.
Golfbanan har en period varit idealisk för skidåkare! Dock tunggådd när varje steg burit igenom och därför har Matte avstått hundpromenader på de stora ytorna, där hundarna älskar att få röra sig fritt. Även deras tassar har burit igenom och sjunkit djupt ner i snön. Bra motion för Aili förvisso, men omöjligt att ta med trettonåriga Modji. Även Matte avstår gärna promenader på djup snö som varken bär eller brister och är rakt igenom oförutsägbar från steg till steg.
Solen kommer högre och högre upp och tär lite på snön varje vecka. Golfbanan passeras alltid vid turer hemifrån och gradvis har golfare tagit över på lilla banan, belägen höglänt, skyddat och väldränerat. Stora banan är ännu snötäckt men borde vara gåbar nu. Lapskflocken beslöt sig för att testa och packade ryggsäcken med fika. Matte bytte gåstavarna mot skidstavarna. Glada blev hundarna när de släpptes lösa ut på driving rangen! Äntligen! I stora språng rusade de ut över snön och ännu var ytan inte upptinad så här på förmiddagen.
Nu blev det en stavpromenad med glada hundar och den löpande Aili hölls under extra uppsikt. De stora ytorna möjliggör fri sikt långt och därmed koll på omgivningen. Modji och Aili vet att man inte får ha för stort avstånd till Matte och skötte sig fint. Snarare var det tvärtom med Modji. Hon drog inte iväg! Hon dröjde kvar. Hamnade i doftbubblor och gick i stå. Proppade igen öronen och lade fokus på nosen. Ignorerade totalt Matte! Som försökte få Modji att släppa en doftfläck för nästa framöver. Många hundar hade varit ute av spåren i snön att döma. Aili upptäckte ett ensamt träd intill en damm och det trädet var uppenbarligen väl inpinkat av passerande hanhundar! Här var det hennes tur att gå in i en doftbubbla!
Husse gjorde som han brukar och valde en kortare väg. När han vek av mot vinden och genade mot den södervända slänten där han brukar vila i halvtid, hade Modji oerhört svårt att släppa iväg honom. Troligtvis förväntade hon sig att hon skulle skickas på ett sök efter den försvunne Husse. Matte fick tjata och tjata ännu mer, för att få Modji att släppa vittringen och hänga med Matte och Aili. Vid promenader med lösa hundar i bergtäkten där man även tränar, brukar Husse och Matte gå iväg växelvis för att hundarna skall få sökuppgifter. Så Modji var helt rätt ute på sitt sätt.
När Husse försvunnit utom synhåll och även ur vittringsstruten kunde Modji äntligen släppa intresset för Husse och i stället hänga med Matte vidare på en längre promenad. Så småningom vände Matte upp och styrde kosan mot Husses slänt och en fikapaus i solen. När avståndet är överblickbart och inte alltför stort brukar Matte skicka hundarna på en budföring till Husse. Som sedan skickar tillbaka hundarna till Matte. Några vändor hinner det bli med fullt ös för både Aili och Modji, innan Matte är framme hos Husse. Här i slänten hade snön tinat och de medhavda smörgåsarna smakade bra med en mugg kaffe. Hundarna fick stora hundkex vilket uppskattades.
Klicka för större bilder.
Plötsligt dök en hundägare med två hundar upp ur skogen längst i söder. Aili visade med sitt kroppsspråk att något hände och skvallrade för resten av sin flock. Nosen vibrerade och Aili gjorde sitt bästa för att distanskolla de båda hundarna, som långsamt närmade sig Lapskflocken med sin människa. De båda Lapska satt kvar fint, även när trion passerade på ganska nära håll. Den större hunden var kopplad, den mindre var totalt ointresserad av Lapsktanterna.
Efter två timmars vistelse på golfbanan anlände flocken hem och Matte tog ut det största renskinnet och "bäddade" åt hundarna i solen på altanen. Relativt snart uppsökte Aili dock sin korg i uterummet, dit dörren stod på glänt och somnade djupt. Modji kunde sträcka ut sig ensam på renskinnet från sonen Runnes flock i norr. Han sköter sig fint i sin renskötarfamilj och detta stora skinn, tillsammans med ett mindre anlände direkt nertagna från väggen där de hängt på tork. Ett par spikar råkade följa med! Det intorkade blodet på baksidan fick Modji och Aili väldigt intresserade och det dröjde lite innan de var helt bekväma med att lägga sig på renskinnen. Många färska dofter fanns det där! Nu vet de hur varmt och gott det är med renskinn som liggunderlag. Även färska, torkade och inte garvade.
