Just nu är det idealiska förhållanden för att jobba utomhus! Inte för vått och inte för torrt. Varje dag har Matte varit ute och i arbete minst sex timmar i ett sträck varje dag, ibland åtta. I slutet av juli i fjol gick ett knä i strejk och Matte med kryckor och sedan käpp. Totalt i sex veckor, då det bara växte och växte i trädgården.
Nu ligger Matte efter när nästa växtsäsong startar. Långt fjolårsgräs måste rensas ur bärbuskarna och prydnadsbuskarna och det måste grävas rent runt om. Kvickroten har börjat ta över och nästla sig in och tråckla sig iväg under markytan. Nu dyker det upp kvickrot i rabatter och runt bärbuskarna samt på andra ställen där den måste bort. En evig kamp som måste kämpas vidare nu. Det är lite av lev i nuet och man vet vad man har och inte vad man får. Just nu funkar den gamla slitna kroppen som Matte vill att den skall funka! Det funkar fint att krypa på knä och resa sig, böja sig och sträcka sig. Balansen finns där och även styrkan. Så rätt som det går det väl åt fanders igen med något grinigt knä eller något annat och då gäller det att ha fått mycket gjort nu.
Efter många timmars envetet trädgårdsjobbande i veckan har Matte avslutat utomhusvistelsen med en långpromenad tillsammans med hundarna. Skönt att räta på ryggen! En timme eller mer i rask fart flera gånger i veckan och lite kortare promenader med många chanser till nosande i vägkanterna däremellan. Inte sällan, när vädret varit väldigt blåsigt och temperaturen har legat strax över nollan, har både Aili och Dima valt att gå in och lägga sig i uterumme,t medan Matte jobbat vidare. De får välja själva och dörren står på glänt. Jo, det har blåst mycket och isande kallt rätt ofta den senaste tiden. De utslagna krokusarna har slutit sig och börjar vissna och humlor och bin har inte synts till. Nu slår scillorna ut och humlorna flockas bland de små blå blommorna i mängd.
På onsdagskvällen tränades det räddningssök som vanligt och det är underbart med de ljusa kvällarna som tillåter utomhusträning! Även denna vecka var bergtäkten platsen för träningen och Aili fick ett stort frisök i den kraftiga vinden. Tre figuranter var gömda bland diverse byggbråte och en figurant var gömd långt borta högt uppe på en grushög. Aili fick vittringen från figuranten på grushögen på mycket stort avstånd och mycket snabbt hade hon tagit sig hela vägen upp till figuranten och skallmarkerade fint. Hon skalllmarkerade och vallade figuranten ner från högen och tillbaka till Matte. En mycket snygg invallning av en saknad flockmedlem. För en hund av en vallande hundras är sök berikning. Vallhundens instinkter kommer här väl till pass. Filmer finns på Instagram och på FB/Lapsk Vallhund.
Dima fick söka i koppel och när han tydligt visade att han visste var någon var gömd släpptes han lös. Han visade var figuranten var gömd och skallmarkerade fint. När han hittat den näst sista figuranten lät Matte bli att koppla honom, då han borde vilja söka rätt på figuranten, som låg gömd rätt nära den övriga gruppen och bilarna, framför att vända tillbaka ut i bergtäkten eller upp i skogen. Tänkte Matte och hoppades att hon hade rätt.... Hon tänkte rätt - men nog fanns det dofter från skogen som var väääldigt intressanta tyckte Dima! Matte styrde upp Dima och ner från skogskanten och Dima avslutade sitt sök mycket bra med fin skallmarkering av figuranten.
Fredag.
Matte avslutade ett pågående renoveringsarbete av infarten från vägen och lagningar kring vägtrumman. Många stenar har nu flyttats och staplats om för stabilitet efter tjälskador. Tungt jobb, men reslultatet blev bra. Nöjd Matte som inte kunde låta bli att rensa bort mer kvickrot innan hon gick in i stugan och såg till att flocken fick mat.
Det gäller att passa på att få saker gjorda medan man kan.