Tisdag.
Så har stugan åter blivit en byggarbetsplats! Matte har åter tagit rollen som byggbas och designar en ny trapp till verandan och den nya altanen i samråd med snickaren. Samt gör om den glasveranda som den förre husägaren fick till med hjälp av fådda och icke öppningsbara stora fönsterpartier. Inklusive en stor och tung glasdörr av skjutmodell, hängande i överkanten och rädslan för att den en dag skulle falla ner av utnötning, genom det ständiga dragandet fram och tillbaka har vuxit med åren. Nu skall dessa glaspartier bort och de skall ersättas av moderna och öppningsbara glasluckor som på en inglasad balkong. Dörren kommer att löpa i skenor i både över och underkant. Hela trallgolvet som är skevt och inte horisontellt skall bytas ut. Ett uterum skapas! Kul tycker Matte, som får vara lite kreativ igen.
Solen sken, det var 22 grader och ytterdören stod öppen. Snickaren började med att sätta en missad takfotsplåt på plats på det tillbyggda rummet, Matte planterade blommor i fyra lådor på lillstugan, hundarna sökte skugga. Snickaren började riva trappen, först efter ett tag kom Matte på att hon måste kolla om möjligen Násti, sin vana trogen, gått in i köket för att ligga i korsdrag i stugan. Trappen var ju snart borta och tänk om Násti bara klev rätt ut! Just som Matte tittade upp och såg att hela trappen nu var nerriven kom Násti ut och ville gå ner för en trapp som inte fanns där längre! Násti övervägde att hoppa, just som Matte tittade upp och ropade stanna! Ett panikstanna som fick alla de tre hundarna att reagera. Matte lyckades klänga sig upp på verandan, trappsteg förutan, och stängde igen ytterdörren om en snopen Násti. Tur skall man ha ibland och här var det perfekt tajmat!
När snickaren lite senare gick ut till bilen för att hämta virke, passade Matte på och kravlade sig upp på verandan en andra gång. Nu för att ordna med utsläpp av Násti via dörren i glasrummet på baksidan. En förvånad Násti gick runt huset och fick se att det faktiskt inte fanns någon trapp till ytterdörren längre! Hon stod och begrundade detta en stund, innan hon anslöt till de övriga hundarna som höll sig i skuggan nära Matte vid lillstugan. Att snickaren drog igång sågen intill dem och kapade tryckt virke till en ny trapp lät de sig inte störas av. Inte heller av att de hamnade i vind och fick en massa spån över sig! Modjis huvud såg panerat ut!
Lagom till när Husse kom hem var trappen färdig att använda, men inte helt klar. Fint blev det! Husse tog tag i borttransporten av den gamla trappen och lastade släpet, Matte tog tag i borttagande av alla de svartmyror som upprört spritt sig över alla betongplattorna, när hemfriden stördes av trapprivningen. Samt en del ogräs som inte bör byggas in under det nedersta och ännu inte byggda trappsteget. Det visade sig att ogräsättika fungerade bra även mot myror. I varje fall för stunden.....
När kvällen svalnat tog Husse med hundarna på "Mopperundan" i skogen och grisarna var uppenbarligen mycket nära, då även Husse kunde känna lukten av dem. Inte så himla kul. Vargarna var mer diskreta och ett betydligt trevligare djur att ha i närheten av stigen på skogspromenaderna. Dem reagerade hundarna inte nämvärt på. Inte mer än om en hund passerat. Men grisarna kommer de nog aldrig att acceptera!
När Husse och hundarna kom hem igen hade Matte skött sig och maten stod på bordet respektive golvet.