Lördag.
Lapskflocken återvände till Torpet och denna gång var Modji piggare och gladare. Hon och dottern Aili lekte en hel del och Modji skvallrade för Matte att nu fanns det mogna hallon att plocka i skogsbacken! Varför Matte och hundarna ägnade sig åt det en stund. Så många var nu inte hallonen, som delades lika mellan hundarna och Matte. Husse lastade släpet fullt med ytterligare kapade stammar, som skulle forslas hem för att kapas och klyvas. Torpet börjar påminna om forna tiders utlador på ägorna där man lagrade hö efter bärgning, för att forslas hem när man kunde köra lätt med släde. Husse och Matte plockar nu hem från det egna förrådet efter vårens fällning av tretton träd. De har legat löst staplade i fjäderform i några månader och väger lite mindre än vid fällningstillfället. Matte passade på och fixade lite i stugan samt bjöd Husse på kaffe när han lastat klart. Denna inhägnade skogsbacke är sannerligen en ynnest när man är hundägare och skogen är full med grisar! I Norrtälje har man nu en situation med krismöten och planer på avskjutning inne i villaområdena, där grisarna (vildsvinen) förstör trädgårdarna. Fler än en hundägare har fått sin hund uppsprättad av en ilsken galt när de varit lösa i skogen och avsevärt fler hundar går åt varje år på grund av vildsvinsattacker än vad som dödas av varg. Men det skrivs det inte så mycket om. För att inte tala om alla trafikdödade hundar. Det säljer bäst att skriva om hundar som dödas av VARG! Orättvist och missvisande.
Från Torpet gick färden vidare till färjeläget i Östanå. Här var det smockfullt med människor både i kön till Ljusteröfärjan, på parkeringen och på lopppisen. Trots att det inte var någon konfirmation ute på ön. Vilket uppenbarligen drar extra många kunder. Matte var på jakt efter en spegel i enkel ram att ha på punschverandan för mer ljus och hittade en sådan i vacker mahognyram för en hundring. Trots att blicken i rådande trängsel mer föll på besökarna än på utbudet av varor. Två väninnor med varsin jätestor handväska, snarare shoppingväska, över axeln och stickande ut snett bakåt lyckades märkligt nog med konststycket att inte riva med sig en hoper glas från de två hyllor de trängt sig in emellan! Även när två påstridiga barn gjorde dem sällskap och ville ha lite egna pryttlar, varpå kvinnorna roterade bland allt de ömtåliga och ibland vingligt staplade sakerna med väskor, varandra och ungarna! Skickligt! Eller bara ren bonntur.... Husse och hundarna hade det under tiden rätt fint i skuggan av en stor buske nere vid stranden, med sundet fullt av fritidsbåtar mellan färjorna.
Hem for familjen sedan och nu var det fikadags! Kaffe och upptinad tårta, med punsch i de små kopparna på punschverandan! Äntligen fick den leva upp till namnet! Hundarna var inte lottlösa och fick stenhårda hundkex som fika. En mer ståndsmässig invigning med Flaggpunsch. Men en del jobb återstår. Grundmålningen av det färska virket är klar. Mer målning väntar. Under eftermiddagen började uppsättningen av infravärme, men en tjockare regel måste till för att få distans till väggen bakom, varför arbetet lades ner för tillfället.
I stället tog Matte med sig hundarna ut på en cykeltur, vid en tidpunkt då de flesta borde vara hemma och äta middag. Antagandet stämde gott och Matte fick hundcykla utan att möta någon bilist eller lösspringande hund. Ailis goda dragegenskaper gillar Matte skarpt! Vilket förstärlker bilden av en mycket mångfacetterad hund. Knähund, draghund, kelhund som är tuff i arbetet och ger allt! Aili kan vara "mycket hund" på många olika sätt. En spännande hund. Av de Lapska familjen haft förmånen att leva med, är Násti och Aili de klart bästa draghundarna!