Söndag.
Dagen var kylig och med den isande kalla nordanvinden kändes de sex plusgraderna rätt mycket kallare. När stugan var uppvärmd medelst eldande i kaminen efter natten och inomhussysslor var avklarade framåt lunchdags, gick hela flocken ut i kylan. Varpå Husse och Matte återvände in och drog på sig ytterligare lite kläder mot vinden. Nu skulle det jobbas.
Sistlidna vinter var svår för rådjuren med blötsnö som frös och hindrade åtkomst av mat att beta från marken. De åt gärna av murgrönan som växer nerifrån och uppför det lodräta berget vid husgaveln. De åt sig allt närmare kanten och huruvida det var avsiktligt eller ej är oklart, men ner på tomten kom rådjuren. Genom att hoppa nu när snön gjorde avståndet ner lägre, eller så halkade de helt enkelt när de lutade sig för långt fram och ner. Några nätter vaknade flocken av konstiga dunsar och hundarna signalerade något ovanligt. Spåren av nattens händelser syntes tydligt i snön dagen efter. Ner kom de, men inte upp igen! Varför de testat alla tänkbara möjligheter att ta sig ut över staketet. Ett lågt trästaket, förhöjt med kycklingnät och tjocka bambupinnar, för att hålla hundarna på tomten vid inflyttningen för snart femton år sedan. Till slut lyckades frådjurens flyktförsök och staketet var nerrivet på flera ställen. Provisoriska lagningar gjordes vartefter under vintern och när buskarna intill började grönska, var det svårt att komma åt att jobba med staketet.
Nu är det dock hög tid att ta sig an en renovering av staketet och Husse och Matte har hållit på med detta under en tid och tagit bit för bit. Annat har måst gå före och provisoriet blev som så ofta lite väl långvarigt. Men snart kan det komma snö och en omgång blötsnö skulle definitivt knäcka det som var lappat och lagat och hjälpligt stagat.
Bit för bit jobbade sig Husse och Matte fram längs staketet mot vägen. Plockade bort omsorgsfullt fastsurrade stöttande trasiga käppar och ståltrådar. Reste upp nerrasat nät och fick dit för ändamålet lämpligare pinnar av metall. Prio ett är att hålla hundarna inne på tomten även när snön börjar falla och packas och förminskar stakethöjden. Hundarna skall kunna vistas på tomten utan risk för att komma ut på den allt hårdare trafikerade vägen intill. Prio två är att hålla rådjuren utanför tomten för att kunna ha en blommande trädgård.
Svninkallt blev det om fingrarna när ståltråd måste lirkas loss med bara fingrar och nya stöttande pinnar skulle fästas med buntband. Meter för meter jobbade sig Husse och Matte vidare. Till en början höll sig hundarna sysslesatta på olika sätt. De fick varsina hundtugg, som dock var alltför lättuggande. De rotade på marken och hittade lite av varje att peta i sig. Jord är attraktivt på vissa platser! De satte fart och jagade varandra och fick upp värmen! Men i slutändan blev de sittande på trätrappen och höll koll på flocken och reviret. En fikapaus togs i stugvärmen och då var hundarna mycket snabba att trycka sig in när glasdörren till uterummet öppnades! Båda slog sig ner framför kaminen, där det blåstes liv i elden!
Men två timmars arbete var bara halva jobbet och snart var flocken åter ute i den friska nordan. Husse och Matte kämpade på och blev nöjda med resultatet. Hundarna såg rätt uttråkade ut nu och höll sig envist på trappen. Då släppte Matte in dem i uterummet där det var lä och några grader varmare och framför allt fanns där mjuka och varma liggplatser för hundarna. Kall om stjärten skall man inte bli. Varken Modji eller Aili var det minsta intresserad av vad som skedde där ute längre och båda rullade ihop sig med nosen i svansen som andningsfilter för uppvärmd luft. De hade fått nog av utevistelse för dagen vad det verkade.
Husse och Matte jobbade envist hela eftermiddagen och efter fyra timmar var dagens pensum avklarat. Skymningen föll snabbt och hundarna var märkligt alerta när Husse inviterade dem till en kort skogspromenad innan det blev för mörkt. Äntligen hände det något kul!!! Matte städade undan allt det trasiga och borttagna från tomten. Plockade in verktyg och redskap.
Temperaturen föll ikapp med mörkret och den genomblåsta flocken samlades i brasvärmen, allt under det att middagen nästan skötte sig själv i ugnen.