Onsdag.
Vårvädret hade godheten att stanna kvar och Matte tog en lite kortare promenad med hundarna upp till sjön. Där fick de sitta snällt och titta på vid bron över bäckens källa/sjöns utlopp, när Matte stannade upp för att dra loss grenar som lagt sig tvärs över och samlat på sig diverse bråte. Effektivt strypande vattenflödet från sjön till bäcken. Tålmodigt satt de båda på stigen och tittade på när Matte gjorde sitt bästa, balanserande på stenar och petande med en lång pinne. Promenaden gick vidare med lite "uppgifter" för hundarna, längs vägen genom skogen vid sjön.
Kvällens träning var förlagd till sjukhuskällaren. Tränade gjorde två Lapska tikar, två Lapska hanar och en Springertik, som alla bands upp på rad i en källargång i anslutning till träningsområdet som vanligt.
Husse hade kommit på en "klurighet" och bjöd varje ekipage separat på en övning. Föraren fick "order"/information och hunden skulle söka från en trehjulig transportsparkcykel, sittande på ett flak i fronten med mjuk fäll under rumpan. Föraren fick köra runt hunden på denna sparkcykel med glapp i styret, allt under det att hunden sökte igenom de olika rummen. Tyvärr glömdes fotandet bort! Alla hundar skötte sig fint och ingen hade något emot att låta sig transporteras så här under arbetet. Väldrillade och arbetssugna hundar som lika gärna åker sparkcykel eller skottkärra, som renskötarnas hundar färdas på snöskotrar och fyrhjulingar. Ur rum i rum och över höga trösklar bar sökresan. Nosarna jobbade högt mot taket och vittring fångades och förlorades. Det visade sig att sittande på cykelflaket kunde de inte komma nära nog för att spika den exakta vittringskällan. Men nära skjuter ingen hare, så för att kunna göra ett korrekt och exakt avslut, släpptes de till sist på ett frisök i det område där de visat störst intresse. Då kom de åt att stoppa in nosarna i springan mellan dörrkarmen och det inklämda plåtskåpet, bakom vilket figuranten var gömd i en lite nisch i väggen. Skåpet fungerade som skorsten och ledde vittringen rakt upp, för att sedan följa taket i stort sett. Men vittring ramlade ner i små pustar här och där styrd av större och mindre ventilationsrör under taket. Modji fick göra samma övning med Husse, med skillnaden att han hade facit, vilket inte spelade någon roll då det var hundens arbete som skulle leda till fynd av vittringskällan. Modji startade som de övriga hundarna, men när hon kom in i vittringsfältet valde hon att jobba stående för att få upp nosen högre.
Efter denna övning fick samtliga hundar ytterligare en arbetsuppgift och här valde varje förare upplägget för sin hund.
För Ailis del valde Matte en variant med sök under kraftig störning. Sökutrymmet består av en centralhall från vilken man når olika rum av olika karaktär, av olika storlek och olika möjligheter till gömställen. Här finns alltså ett antal dörrar av olika slag. Källaren är även ett skyddsrum och några dörrar är av tjock plåt. I hörnet bakom en sådan uppställd skyddsrumsdörr placerade Matte en figurant. Vittringen borde föras upp mot taket via dörren, för att falla ner i centralhallen och in i de olika omgivande rummen. Ett ganska svårt sök för att lokalisera vittringskällan. För att göra det svåra jättesvårt hade Matte tagit med sig en tennisboll. Med den skulle övriga fyra träningskamrater leka i centralhallen under Ailis sök, som störning. Med lekfulla träningskompisar blev det väldigt lekfullt! Bollen kastades och studsades hit och dit mellan de vuxna leksugna och den studsades mot dörren bakom vilken figuranten var gömd! Någon for omkring på sparkcykeln och imiterade motorljud och tuatde! Husse använde en soptunna som trumma. Livat värre var det när Aili kom fram till sitt sökmråde alltså!
Så hur tacklade Aili denna för henne nya situation? Störningar har alla hundar utsatts för tidigare naturligtvis, men inte direkt av den här dimensionen. Matte körde sina startrutiner, släppte Aili på sök och Aili viftade på svansen och rusade fram till den lekande gruppen! Bara för att passera rakt igenom och in i skyddsrummet där hon sökte av mycket noga i mörker. Aili återvände ut igen och tittade nu inte åt de allt mer stojande människorna. Hon hade ett jobb att sköta! Bollen studsade och for runt Aili som parerade fint och jobbade fram och tillbaka in i omgivande rum. Så till slut hamnade hon rätt och blev kvar i centralhallen och det rum som låg innanför dörren där figuranten var gömd. Inifrån detta rum fick hon vittringen intill gångjärnen på dörren medan bollen kastades mot dörren. Aili skallmarkerade fint och figuranten smög fram lite försiktigt för att inte få en boll i skallen! Aili belönades rikligt med jubel och skinkpastej! Mycket snyggt jobbat av Aili! Snudd på ett litet arbets-MH. Aili visade här klart att hon satte jobbet framför allt annat! Hon lät sig inte störas ut vare sig av högljutt tjo och tjim, kastad och studsad boll, knasigt låtande cyklist eller bullrande soptunnetrummande Husse! Hon sökte efter en försvunnen människa och hade inget som helst intresse för allt som pågick runt omkring henne. Hon visade samma ambitiösa inställning till sitt arbete som vanligt och gjorde sin plikt. Det kändes bra att få se.
För övrigt var uppgiften med sök från rullande sparkcykel även det ett bra arbetstest av alla hundarna. Oavsett hur, så söker de när de ombeds göra det! Plikttrogna hundar. Vana vid lite ovanliga träningmetoder.
Tack alla för ännu en lekfull och omväxlande träningkväll tillsammans!
En annan träning i en annan miljö. Snart kör vi utomhus igen när kvällarna ljusnar och isen är borta.
Klicka för större bild.
