Onsdag.
Matte tog en promenad med hundarna upp till sjön, när flocken kom tillbaka efter en tur till Arninge. Matte hade äntligen hittat en varseljacka lämplig för hundpromenader och inte så stor och bylsig som den arbetsjacka hon har vid hundträningarna på olika arbetsplatser. En jacka anpassad för ryttare på Hööks kändes lättare och smidigare, när man vill hundpromenera på mörka och smala vägar med bilister som har bråttom.
Den här gången fick hundarna inte vara lösa, då det nyligen åter har setts en varg i området mycket nära Lapskflockens revir. Lämpliga vargmarker som hyste ett revir för några år sedan. Nu koppelpromenerade Matte på stigen längs stranden och Modji och Aili såg aningen förvånade ut när de inte släpptes lösa som vanligt. Man får anpassa sig. På kvällen skulle de få springa lösa desto mer, när de skulle få frisöka på en stor inhägnad industritomt.
Tränade denna kväll gjorde tre Lapska Vallhundar. Mojdi med dotter Aili och dotterson Sumo. Matte gömde sig så klurigt hon kunde för Modji. Genom att själv klättra och krypa över en trave syllar och en stor hög med ihopvikt tältduk, för att sedan krypa ner och gömma sig mot väggen i en stor fordonshall, skulle hon undvika ett rakt spår till sitt gömställe tänkte Matte. Som sedan kunde höra när Modji fått vittring. Modji tog spåret, insåg att Matte klättrat upp men hade vittringen från bakom allt Matte klättrat över, mot väggen. Avstod från att försöka klättra för egen del, det var för högt för att hoppa upp, sökte en annan väg och slank in mellan högen med mjuk tältduk i kraftig plast och väggen och hittade och skallmarkerade Matte. Hjärngympa och problemlösning! Stimulerande för hundarna!
Modji fick sedan vittringen av figurant nummer två, allra längst inne i hörnet bakom ett flertal gigantiska kabeltrummor. Ihopkörda mycket tätt inpå varandra. Figuranten måste krypa för att komma bakom dem alla. Modji måste hitta en väg in i labyrinten av öppningar mellan kabeltrummorna. Innan Modji kom fram till fordonshallen där de två figuranterna var gömda, hade hon tillsammans med Husse sökt av ett stort område där ingen var gömd. En stor byggnad, ett stort förrådstält och stora öppna ytor där Modji fått frisöka och där hon hållit god fart i mörkret. Modji visar inför trettonårsdagen att konditionen är mycket bra! Hon ser bra och hon hör bra och hon har alla tänder i behåll och hon är arbetssugen i lika hög grad som i sin barndom. En fantastisk hund!
Matte körde samma upplägg för Aili, med ett inledande stort frisök utomhus och i förrådstält och utan utlagda figuranter. De båda figuranterna hade gömt sig i fordonshallen och det kände Aili på drygt hundra meters avstånd innan hon nådde byggnaden. Aili drog iväg i full fart och snart hördes hon skallmarkera. Det fick hon göra länge innan Matte hunnit hela vägen fram! Då hade Aili fyndat en person liggande i en båt på en trailer och en figurant högt ovanför. Vittringarna slog i varandra och Aili måste skallmarkera en i taget. En kollektiv markering godkänns inte.
Så var det Sumos tur att göra ett frisök med liknande upplägg. Sumo som är son till Aili och har en far (Nemo) som är certifierad räddningshund och en mormor (Modji) som också är certifierad räddningshund. Sumo är nu drygt två år och har utvecklats som Matte hade hoppats. En Lapskkille med mycket energi! Mycket motor! Stor arbetslust! Mycket driv! Smart! Oerhört behaglig i sitt sätt och social och vänlig och en hund att älska! Perfekt som träningskompis i allt han får hålla på med och en bra kompis till sin unga lillhusse. Som uppfödare är det fantastiskt att få ha även honom i träningsgruppen. Sedan många år ingår Modjis halvbror Lime i träningsgruppen. Även han lever upp till förväntningarna och passar väl in under beskrivningen av sin unga släkting.
Matte tyckte att hon gömt sig knepigt i fordonshallen för Sumo. Bakom väldigt många "plåtlådor" tätt stående och för höga att ta sig över. Intill en vägg där breda balkar stoppade med jämna mellanrum. Det blev som fack mot väggen. In i ett sådan fack mellan två stående bärande balkar, väggen och de höga plåtlådorna lyckades Matte krångla sig in på något sätt. Ibland kan man överraska sig själv i vighet och ihopknölningsbarhet, för att komma in i mycket små utrymmen och genom mycket små passager. Matte kände hur draget gick längs väggen och hoppades att Sumo skull få vittringen från motsatt håll mot där Matte tryckt sig in. Så blev det. Sumo hittade Matte men kunde inte komma hela vägen fram. En järnbalk stod i vägen. Sumo valde då att ge ett skall som markering. Skallmarkerade lite till, men var inte alls nöjd med sin avståndsmarkering! Innan hans matte hann komma fram, hittade Sumo en minipassage lagom stor för en tax att tränga sig igenom. När väl huvudet kommit bakom balken såg Sumo lösningen. Om han vek sig dubbel och samtidigt hoppade nittio grader höger, skulle han komma upp på en låda och sedan ta sig runt balken och fram till Matte för slutlig markering och belöning. Sin pipleksak! Men det var för trångt för att leka med den och leksaken ramlade ner vid Mattes fötter. Där var det trångt! Men Sumo är en akrobat och klätterapa och fick ner framfötter och huvud, greppade leksaken och backade uppåt med hela sig, utan att fastna. Han slutar aldrig att förvåna och imponera i sin vilja att ta sig fram ÖVERALLT. Det finns ingenting i fråga om krånglig träningsmiljö som stoppar Sumo. Som totalt verkar sakna självbevarelsedrift. Han går i sina föräldrars och sin mormors fotspår. Att få uppleva Sumo på träning är helt fantastiskt roligt.
Sumo 10 månader.
Här kan ni se en film när Sumo och hans tre systrar roar sig i sin valphage, åtta veckor gamla.