Söndagen blev i stort sett en repris av lördagen. Familjen for till torpet för mer röjning efter takläggningar och trädfällningar. Med tillägg för att Husse målade lite reglar som tillkommit för hängrännor och annat ihop med läggande av takplåt. Matte tog grannen till höger ad notam och plockade mängder av plommon som nu börjat ruttna på hans lilla plommonträd. De dråsade i backen över det nerblåsta förrådstältet och material till ett mer stabilt skjul. Fantastiskt när man verkligen gör någon en tjänst genom att ta för sig av hans rikliga plommonskörd! Högen på gräsmattan hos grannen till vänster växte rejält med familjens granris. Han kämpade på med putsning av betonggolvet till det nya garaget. Husses och Mattes torpstuga ligger snart som en enklav bevarad från förr, bakom två tomter där nybyggnation av olika förrådsbyggnader skvallrar om nyare tider. En skafttomt med skogen i ryggen och på ena sidan är inte så tokigt.
Hundarna har i stort sett slutat äta blåbär nu. De höll sig mest på gårdstunet och slappade i skuggan. Med koll över hela tomten och Husses och Mattes göranden och låtanden. Liksom på lördagen avslutades vistelsen med en promenad med lösa hundar bortåt skogen och ner över bandyplanen med spring på stora ytor. Lite husse/matte-sök.
Så många kilo plommon som familjen hemförde räckte mer än väl till fler hushåll och Matte kvistade över till Cockermatte med en stor papperskasse. Tung var den i uppförs backen och det var kanske inte vad hon tänkte sig när hon tackade ja till "några plommon".......... Men att det fanns så mycket frukt på trädet hade inte Matte varit riktigt beredd på. Cockermatte har nog någon i sin tur, som också kan få dela skörden. Delad glädje är dubbel glädje. Förhoppningsvis.