Inte för att hundarna bett om det eller är i stort behov av det, men under torsdagen ägnade sig Husse och Matte åt annat än att träna hundar eller andra hundrelaterade övningar. Hus och trädgård har varit eftersatta under en sommar med hundar i fokus. Vuxna och valpar har naturligtvis prioriterats, men nu måste vissa saker åtgärdas både här och där. Färden gick till Arninge för uträttande av diverse ärenden. Alltså inköp av lite av varje. Att konstatera att en tidigare använd medicin plötsligt inte omfattas av högkostnadsskyddet och kostar närmare en tusenlapp är inte kul. Varför Matte avstod artrosmedicinen som ger en rörligare kropp och smärtfria nätter. Att bli gammal skall inte behöva göra ont. De nya höfterna får väl uppväga. Eltrimmern fick sin dödsdom av trädgårdsmaskinreparatören. En ny skulle kosta lika mycket som en noggrannare diagnos. Har den hållit i två-tre år och "inte kostade mer än en tusenlapp" får man tydligen vara nöjd. ? Hur miljövänligt är det? Slit och släng.
Hem for flocken och solen sken över gräsmattan, där Modji och Aili mer än gärna nu sträckte ut sig med nyinköpta hundtugg. Varsin stor tandborste av ihoppressat ris och antagligen lite annat. Som kompensation till att de utfodras med uppblött torrfoder. Uppblött för att få till vätska och öka mängden mat ner i magarna. Bättre mättnadskänsla tänker Matte.
Husse skogspromenerade sedan med hundarna medan Matte städade stugan. Den senaste tidens regnande har medfört att våta hundtassar dragit in oanade mängder med smått grus från grusgången, när ytterdörren till och från stått uppställd. Tassarna blir liksom panerade och denna panering låg nu fint strödd över golven i stugan. Ut med mattorna och fram med sopborsten. Ur hörnen for även en och annan komprimerad boll av fällda hundhår dessutom. Familjens Lapska fäller lite olika. Modji fäller samtidigt som ny päls ersätter den gamla. Hon ser aldrig ut som en Lapsk nakenhund. Vilket både hennes mor och mormor gjorde två gånger om året. Modjidottern Aili är mer som Gázzi och Násti men behåller ändå glansen i den minskade pälsmängden och ser inte fullt så ämlig ut som Gázzi och Násti gjorde med sina totalurfällda pälsar. Märkligt nog har Aili under hela sommaren, trots sjukdom med både blodbrist och infektion, haft en fantastiskt blank och fin päls. Hon har fällt ur all gammal päls utan att få en matt och sträv sliten päls i skarven. Vore det inte för den stora viktförlusten så var det svårt att se på Aili att hon var så sjuk som hon var. Under en vecka fruktade faktiskt Matte för Ailis överlevnad. All mat gick rakt igenom henne och infektionen gav sig inte i livmodern och inflammationen i magen och tarmen inte heller. Det känns nästan ofattbart att Aili nu är pigg som vore hon en tvååring! Vikten är fin och pälsen växer och glänser och springet i benen spritter mest hela tiden!
Hundarna fick en vilodag, men i helgen väntar mer träning för dem, då flocken får besök för träning och hundsnack. När Husse och Matte delar med sig av träningar med egna och andras hundar samt Ailis valpar, är det för att förhoppningsvis inspirera andra att vara aktiva med sin Lapska Vallhundar. Samt att förmedla hur man kommer igång med sökträning och annan aktiviering av valpar redan i tidig ålder. För att på sikt få fler Lapskas arbetsegenskaper kända och användbara för rasens överlevnad som arbetande hundras. Lämplig för renskötsel och annat.