Fredag.
Under natten hade det fallit en halv decimeter blöt snö över mängderna med torr och lättflyttad snö. Nu var ingenting lätt att flytta längre. Trädgården hade fått ett tjockt tyngdtäcke och det var ju inte vad alla de vintergröna växerna hade önskat sig. Eller skira tunnstammade buskar som brudspiréa och björkspiréa och inte Matte heller för den delen. Några buskar var så till den milda grad nertryckta mot marken, i den tidigare fallna snön nu, att de försvunnit helt. Färre hinder för en springsugen Dima som rusade rakt över de stackarna och vad som återstår av buskarna efter Dimas attacker återstår att se.
Matte tog med hundarna ut på promenad och nu var det sannerligen inte lättgånget. Oplogat spårigt och moddigt. Några riktigt bra hundmöten blev det längs vägen. Från att för ett år sedan halvt ha tappat det när Dima fick se andra hundar, är han nu balanserad och kontrollerad. Matte går lite åt sidan och sätter sina hundar ner och låter andra passera. Dima och Aili sitter båda lugnt och väntar på sitt godis och gör inget väsen av att andra hundar skäller konstant när de passerar. De ger varandra trygghet. Under förra vintern kastade sig Dima rakt ut och rakt upp och voltade när kopplet tog slut vid hundmöten. Grovt skällande och grymt osäker. Varför han även fick med sig Aili till viss del. Så icke nu. På fredagens promenad skötte de sig båda exemplariskt.
En del bilar passerade även och nu är vägen i området så smal, till följd av breda plogvallar och mycket snö, att en bil omöjligt kunde passera med mindre än att hastigheten sänktes radikalt! Vilket föreföll komma som en överraskning för några. Uppför backar och nerför backar traskade Matte och hundarna och kom inte lika långt på en timme som häromdagen. Bra motion!
Vid hemkomsten till reviret blev det leka av för hundarna! Båda var de springglada i blidvädret med noll grader och bra motion blev det även för dem i den myckna snön. Matte hittade en stadig käpp för att slå, skrapa och skaka av snö från dignande nätstaket, buskar och träd, till växthustaket. Ett tungt göra! Vantarna blev dyngsura av blötsnön; snö som rasade ner över Matte och innanför jackan och som snart skall frysa till.....
Vad i hela friden skulle Matte göra på dagarna om hon inte hade hundarna och trädgården som höll henne igång? Bli gammal och dö förmodligen. Dagny Carlsson, Sveriges äldsta bloggare som avled två månader före sin 110-årsdag: "Sätter jag mig ner så dör jag". Det ligger något i det.
