Tisdag.
Matte skriver mycket om sin rehabilitering. Det är ju i princip det livet kretsar kring för närvarande i Lapskflocken och Mattes liv är sammanlänkat med hundarnas liv. Om inte Matte fungerar tillfredsställande i vardagen, påverkas hundarnas liv per automatique direkt. "Sjukskrivningsperioder" har man även som pensionär och denna vår upplever Matte som en transportsträcka mot normalt gående och återvunnen styrka och balans i kroppen. Vilket är enklare och snabbare fixat när man är fyrtio än när man är sjuttio. Snö och is ute påskyndar inte processen och man får försöka se det positivt och som tillgångar i stället för motgångar. Nu när Matte kan gå stadigare och skulle vilja gå i djup snö för höga benlyft och benstyrketräning, håller snön på att försvinna, men än finns fläckar på tomten! När Matte läser om skidåkarnas hårda träning får hon inspiration. Det kostar att komma någonstans. Det kostar slit och smärta och kräver envishet. I en intervju med Frida Karlsson efter det imponerande silvret på tisdagen, pratar hon om "grisiga pass" hemma i Sollefteå. Inga jämförelser i övrigt, men skall man få kroppen att prestera krävs idog träning! Oavsett ålder och nivå.
Matte har hindrats lite av en smärtande ischiasnerv och en fiolsträngspänd sena från höften, längs benets yttersida ner till foten. Utåtrotation och vissa benlyft har bromsats och smärtat. I- och urklivande ur bilen kan inte ske normalt med en nyopererad höft och för Matte har även handikappinklivningar, sittande med båda benen ut genom dörren som utgångsläge varit knöliga. Momentet att lyfta in båda benen har försvårats av bråkande nerv och sena. Därmed påverkande förmågan att själv köra bilen! Nu är det vänster ben och kopplingspedalen som påverkas. Att lyfta foten och trampa ner kopplingen måste fungera innan bilkörande kan vara aktuellt. Matte har verkligen jobbat intensivt med TNS, värmande salva, värmande massagecrème och nya benrörelser, för uppmjukande av muskler och sena. På tisdagen kändes benet bra nog för bilkörning och det fungerade fint att köra ner till civilisationen från skogen. Solen rakt i ögonen och mycket mötande trafik på den slingriga vägen var enda störningen. Känslan var bra när även detta delmål uppnåtts! Matte kan nu åter transportera sig själv. Köra sin egen nyinköpta bil. Varken Husse eller hundarna såg nervösa ut under färden. Idog träning med olika gymnastikövningar fyra gånger per dag leder framåt! Inklusive promenader och cykelturer på motionscykeln, nu med belastning på lägsta nivån.
Utan hundarna hade Matte nog inte varit lika motivierad och envist målmedveten!
Några timmar av eftermiddagen tillbringades på tomten. Matte hackade mera is och vilade mellan varven. Gick runt på tomten via snöfläckarna och kollade strormars och stora snömängders inverkan på växterna. Några grenar knäckta på några buskar, men inget annat. Direkt där snön blottlägger marken, tittar de lökar Matte med stor smärta kröp omkring och petade ner nu upp! Så tänkte Matte i höstas. De MÅSTE ner för att ge glädje i vår när höften är utbytt! Nu gör de det. De börjar synas!
Husse hade kapat upp några stormfällda tallstammar intill Lapskflockens revir och avslutade utevistelsen med en behaglig skogspromenad med hundarna.