Fredagen passerade med väntan på en lastbil som skulle leverera 5 ton grus/bergkross. Det låter ofantligt mycket, men det är det inte. 2,25 ton går åt att täcka en yta på 3x4 m. med ett djup av 10 cm. Underlag till trädgårdsmöbeln framför huset. Gigantiska granar med kraftiga rötter utesluter plattläggning. Resterande mängd grus skall spridas i infarten som underlag för bilarna. Tidpunkt för leverans gick inte att få, så dagen tillbringades på tomten. För hundarnas del i passivitet. Under fredagkvällen var Husse och Matte desto mer aktiva. Med iordningställandet av uteplatsen. Ljusa kvällar tar liksom aldrig slut!
LÖRDAG:
En mer aktiv dag. Just nu är det för hundarna varannan dag aktiv och varannan dag passiv. Så råkade det bli.
I dag tränades åter avståndmarkeringar i vind på Hakungekrossen. Fyra hundförare med totalt fem hundar. Tre Lapska och två Schäfrar. Träning från bilen. Hittills har hundarna varit så duktiga i att markera figurant på mycket långt avstånd, sittande på bilens motorhuv med sin förare. Bilen framförs i 10 km/t. Simulering av sök från båt. Nu försvårades träningen och figuranten placerades högt upp på grushögar. En figge i taget. Mer som på en ö i skärgården. När första hunden, Násti, skulle ut på "bilsök" dök en jeep upp och två män riggade något ca 50 m. bortom sökområdet, längst in i bergtäkten. Där lodräta bergväggar omger en stor tom yta. Träningsplats vid senaste träningstillfället. Ytterligare en bil anslöt. Vad var på gång? Det visade sig strax! Träning i prickskytte mot tavla! Med olika vapen, såsom olika gevär och pistol. Eftersom de uppenbarligen hade egen nyckel till den låsta bommen, var det troligtvis O.K. Närmaste granne är Österåkeranstalten.
Skotträning för hundarna kan inte bli bättre! Här blev det ett naturlig inslag i sökträningen. Eftersom alla hundar utom Modji gjort diverse olika test/prov och är godkända på skott flera gånger om, var det Modji som fick största nyttan av detta naturliga inslag i träningen. Násti och Gázzi registrerade svagt gevärsskotten 50 m. bort - med förstärkning från bergväggarna, men sökarbetet var vad de fokuserade på. Likaså Schäfrarna. När Modji sökte från bilen kom ett kraftigt skott precis när hon fick vittringen från figgen. Modji vände sig naturligtvis mot det håll skottet kom ifrån och blev nyfiken. Tappade för en kort stund fokus på vittringen. Men så kom en vindpust och Modji kom ihåg sin uppgift. Hon släppte helt intresset för männen som sköt strax intill och ville av bilen för att springa ut till figuranten. Ytterligare ett skott brann av, vilket inte Modji brydde sig det minsta om! Nu skulle hon ut till sin figge! Toppen! För att förvissa sig om att inte Modji skulle återuppta intresset för skytten, hängde Matte på i kopplet. När Modji var nästan uppe hos figgen släpptes hon lös. Full fart fram till figuranten. Där fick hon mjukost ur tub och var totalt döv för ytterligare skott på nära håll.
Två olika legor användes, båda högt upp. Alla hundarna fick exakt samma förutsättningar och Gázzi som är äldst och Modji som är yngst klarade uppgifterna precis lika bra! Bortsett från att Gázzi skallmarkerar sittande på bilen. Hela tiden pågick skjutandet. Pistolskotten visslade och påminde nästan om raketer. Bra! Ingen hund brydde sig det minsta om något annat än sitt eget sökarbete. Härligt figurantintresse hos dem alla! Vinden kom på lite olika sätt för hundarna, vilket gjorde att de löste uppgifterna en aning olika. Men alla fem gjorde i stort sett likadant och ingen av dem hade minsta problem. De är alla tydliga i att visa sina förare när de har fått vittringen så tydligt att de vill iväg till figuranten. Att kunna läsa hunden är oerhört viktigt. Hunden måste också lära sig att visa när den "spikat" figgen. Får den gå iväg för tidigt blir det ett yvigt frisök innan figgen lokaliseras exakt. Från en båt vid sök runt öar, kan det knappast fungera. Hunden måste visa så exakt det går var den vill gå iland och var den får vittringen starkast.
Hjälpsamma Modji gjorde Husse förstummad: Han höll på att fixera kantbrädor till uteplatsen genom att slå ner bitar av armeringsjärn på båda sidor om brädorna. Nyfikna Modji ville som vanligt vara med. Hon iakttog vad Husse gjorde och så plötsligt lyfte hon ena tassen och började slå där Husse slog med släggan! Hunden satte sig och imiterade Husses rörelser! När han berättade för Matte hade han nästan svårt att tro på vad han just sett! Modji är i mycket en märklig hund. Hon är inte helt olik sin morbror Ailu!
Tillbaka