Snötäcket fylls på lite varje dag, vartefter det sjunker ihop. Lördagen skulle vara en solig dag och det blev den lagom när solen började sjunka bak skogsranden. Dessförinnan föll stora kompakta flingor. Husse hade just begett sig ut i skogen med hundarna och Matte plockade hundskit på tomten, när himlen öppnade sig. Det såg ut som om innehållet i en duntäckefabrik begett sig ut på vift. Det vräkte ner stora flingor som snabbt bildade ett nysnölager över det gamla snötäcket. Väldigt vackert är det! Väldigt halkigt är det. Moddigt och eländigt på den krokiga och backiga vägen genom skogen. Som kantas av spåren från flera avåkningar.
Hundarna lämnades hemma och Husse och Matte for söderöver genom Stodkholm, där vägarna var nysaltade och slaskiga. I parkerna var det vitt och fint men i övrigt rätt skitigt och slaskigt från stora snöhögar som inte fraktats bort. Riddarfjärden var isfri och söders höjder snötäckta till viss del. Färden gick vidare förbi Globen och ut ur stan till sydlig närförort med namn som anspelar på många träd och en höjd. För att uttrycka sig påspåretpåminnande.
Husses barbarn firade sexton år och tårtkalas väntade! Här bor också en hund och en katt, vilket Lapsktrion uppmärksammade vid hemkomsten. Återigen kom Matte hem och hade besökt en hund utan att de Lapska fick följa med. De fick bara konstatera att deras Matte och Husse hellre lämnade dem hemma och ägnade sig åt andras djur.
Matte läser fortfarande Per Jensens senaste bok: Hunden som skäms - myt eller sanning. Det tar lite tid, då Matte trots intressant innehåll somnar lite för snabbt på kvällen.
Det är smått skrämmande hur många vedertagna sanningar Per Jensen här omkullkastar. Vi har tackat och tagit emot när man tidigare förklarat för oss hundägare att hundar inte kan skilja på att vara ensamma en halvtimme, två timmar och fyra timmar. För att inte tala om ännu längre ensamhetsperioder. Hundar kan mycket väl skilja på om vi lämnar dem ensamma en kort stund eller en lång stund. Enligt modern forskning. De kan känna sorg, de kan skämmas, de kan känna avundsjuka, svartsjuka och uppleva orättvisor. Samt visa dessa känslor tydligt. Det är inte bara som en del hundägare trott i alla tider. Det är nu ett vedertaget faktum att våra hundar både har och visar många känslor, som vi tidigare trodde var specifika för människoskläktet. Man har även konstaterat att detta inte är unikt för hunden. Vargen kan vara ännu bättre på detta, då deras familjestruktur i mycket liknar människans. De vargar som var bäst på flockliv och familjeliv förde sina gener vidare till tamhunden, som behövde dessa egenskaper för att bli våra följeslagare.
Läs boken för att förstå hundarnas språk och känslor bättre! Vi är förfärande lika. Utifrån detta är det förfärligt hur en del hundar behandlas. Både här hemma och ute i världen. En tanke Matte inte kan komma ifrån, efter att snart ha läst ut boken.