Måndag.
Matte tog en morgonpromenad med hundarna, som borde ha varit längre, men det var i alla fall bättre än ingenting. Minus sju grader och hög luftfuktighet bet i ansiktet.
Hundarna lämnades sedan ensamma och Matte påbörjade resan till Danderyds Sjukhus, där en gigantisk ombyggnad radikalt minskat antalet parkeringsplatser. Varför Matte valde att parkera i parkeringshus i Mörby Centrum, för att ta tunnelbanan en station till målet. Matte lyckades klanta till det vid betalningen av p-avgiften och missförstod automatens budskap. Började om och i slutändan blev nog kalaset dubbelt så dyrt som avsett.
Orsaken till sjukhusbesöket var total okunnighet om riskerna med att bränna sig i solen när Matte var liten och senare. Man brände sig i solen utan solskyddskräm och flagade med brännblåsor, utan att ha en aning om att detta var farligt. Som tonåringar kunde man som tjej inte gå barbent utan att ha fått en klädsam solbränna och på våren var det kapplöpning om vem som blev brunast fortast. Var man inte solbränd kallades man Magnecyl! Vit som en huvudvärkstablett... Man satt i vårsolen och förstärkte solens strålar med en pappskiva klädd med aluminiumfolie hållen framför ansiktet. Man sökte sig till vatten och snö för förstärkt bränneffekt. Att vara solbränd var ett måste! Solen var hälsosam rakt av. Även Mattes söner fick som små vistas i solen utan solskydd, då brunbrända småbarn ansågs se sunda och friska ut. Även spädbarn placerades nakna i solen för att utsättas för solens hälsosamma strålar. Instängda blöjstjärtar mådde bara jättegott av detta solande.
Men nu kommer verkligheten ikapp Matte och hennes generationskamrater. Som inte alls borde ha solat som de gjorde. Matte har vuxit upp nära vatten med simning och båt och har vistats mycket utomhus under hela livet. Men utan solskyddskräm, för då blev man ju inte lika brun. Att vara solbränd och helst så brun som möjligt var dåtidens mode. Man kunde inte begripa tidigare modeideal där en vit hy tydde på att man var välbärgad och inte behövde slita ute på fälten. Solen skulle man undvika. Bönder brände sig i solen och herrskapsfolk hade anställda som gjorde det. En klassfråga. Vit hy var fint! Senare kom brunbränd hy att visa att man hade råd att åka på semester utomlands. Så man pressade sig i solarier, som visade sig vara farliga även de, när många redan fått för mycket och man köpte även hemsolarier för att bara bränna ansiktet. Läkare rekommenderade solariesolande.
Så himla fel man hade!
Men som vanligt är lagom bäst. Nu vet man att solen kan vara skadlig även i Sverige. Man måste inte ligga och steka sig på en sydligt belägen strand för att få solskador och olika typer av hudcancer. Matte har lyckats förstöra sin hud genom att vara mycket utomhus här hemma. Har man ljus hy och är fräknig är det rätt enkelt gjort.
Därför var Matte åter på hudkliniken och blev fryst. Man fryser sönder de skadade cellerna i ansiktet, vilket temporärt ger lättare frysskador, sårig hud och på sikt ger fläckar med pigmentbortfall eller mörka fläckar. Men det är trots allt bättre än allvarligare skador på djupet/hudcancer, som uppstår på sikt om man inte dödar de förändrade cellerna, som är ett långsamt förstadium. För varje behandling ökar antalet skadade hudpartier, ju äldre Matte blir. Effekten av för mycket solbestrålning visar sig först mycket långt senare. Men det visste man inte då, i mitten på 1900-talet.
Budskapet är alltså: Använd solkräm med stark solskyddsfaktor även vid vistelse i Sveriges i jämförelse svaga sol! Alla ni som ännu kan påverka er framtid.
Hundarna hade inte varit ensamma mer än några få timmar när Matte kom hem igen och tog med dem på ytterligare en promenad, innan mörkret föll över skogen.