Måndag och Husse har semester och kunde jobba med annat. Alltså for familjen till Vettershaga och den lilla sommarstugan, som nu har fått karaktären av en torpstuga. Hundarna släpptes genast lösa på tomten och nu tar de för sig mer och har upptäckt att de kan strosa i väg på egen tass åt olika håll. De försvinner lätt bland alla hallonsnår, ormbunkar, blåbärsris och gamla blommor värdiga en torpstuga. Här blommar nu en luktpion, borstnejlikor och trädgårdsnejlika. För att kunna upptäcka hundarna lättare, utan att behöva ropa på dem, har Matte satt på dem de reflexhalsband de bar när de kunde vara lösa i skogen.
Husse tog itu med att fixa till rören under diskbänken, enligt instruktioner från rörfirman i Arninge, som besöktes på väg till stugan. En packning satt snett i avloppsröret. Ingenting var blött och i det varma vädret torkade fukten förhoppningsvis upp, när de två dörrarna ut ställdes på vid gavel för korsdrag. Matte tog itu med att montera om sladd och stickpropp på den lampa som fyndats på loppis. En handgjord skomakarlampa i keramik, perfekt för matbordet, men med för kort sladd.
Gázzi låg på gårdstunet mitt emellan stugorna, där hundarna låg när de var uppbundna. Men Násti syntes inte till och inte heller Modji. Efter en del letande återfanns Násti liggande nere vid grinden. Hon är inte den som brukar vakta tomten. Modji var puts väck! Matte ville inte ropa på henne, eftersom det då skulle bli omöjligt att få veta exakt var hon befunnit sig. Matte vill nu få kunskap om hundarnas favoritplatser och var de väljer att vistas och vad de väljer att göra. Modji återfanns under en av sängarna. Där låg hon placerad så att endast nos och ögon stack fram under kanten på det vita bomullsöverkastet. Med full koll ut mot köket. Modji såg ut som en nunna, med det vita tyget svept runt panna och kinder!
Husse satte igång med att måla mera på verandan och Matte plockade fram de nyinköpta spetsgardinerna och hängde upp dem på prov i vardagsrummet. Jättefina! Men jättelånga i den lilla stugan. De låg långt ut över golvet och Matte makade ihop allt tyg mot väggen för att senare mäta upp och klippa av. Annat var viktigare för stunden. Krokar måste upp i den lilla hallen och en springa vid tröskeln i köket måste täckas från både ut och insidan. Här kunde skogsmössen springa fritt ut och in i stugan! Matte fick till och med fingrarna under tröskelbrädan. Både Husse och Matte höll sig väl sysselsatta och med ett tätt staket runt tomten, kunde hundarna få leva sina hundliv bäst de ville.
Men lite nyfikna var ändå Husse och Matte på att klura ut var de föredrog att vistas och kikade runt efter hundarna lite då och då. Gázzi har sin plats på tunet. Där har hon koll över hela tomten och framför allt över Matte. På äldre dagar lever Gázzi helt upp till betydelsen av sitt namn - "följeslagare". Gázzi vill vara där Matte är. Inte nödvändigtvis helt nära, men i närheten. Násti låg åter nere vid grinden, efter att ha varit runt och ätit bär en vända. Men var befann sig Modji? Hon låg inte under sängen. Inte under någon av sängarna.
Så kom Husse smygande genom vardagsrummet till Matte på glasverandan och viskade och pekade. Han log från öra till öra! Matte smög efter. Inte störa! Inte förstöra! Husse pekade mot fönstret i vardagsrummet och följde gardinen ner mot golvet in mot soffan. Där låg Modji! Helt insvept i spetsgardinen! Hon hade krupit in mellan vägg och gardin och sedan puttat undan gardinen så att nos och ögon kom fria. Nu låg hon som insvept i en brudslöja som böljade över hunden och så vackert ramade in hennes huvud. Modji såg rörande nöjd ut där hon kikade fram i spetsmolnet! Den uddiga kanten på spetsgardinen föll så vackert över hennes panna och kinder! Modji plirade på Husse och Matte och låg sedan kvar länge.
Dagens kunskap om familjens hundar: Gázzi är stationär där hon känner sig trygg. Hon har inte längre något stort behov av att ersätta något som är bra. Hon vill känna sig hemma och hemmastadd. Násti är nyfiken och vill hålla koll och har även visat mer vaktinstinkt, när ingen annan håller koll ner mot vägen och bilen, som parkeras utanför grinden. Vägen är en traktorvägliknande kort vägsnutt som slutar vid huset bredvid. Där är inte mycket rörelse och inte mycket att hålla koll på, annat än grannkillen som donade med något framför huset. Modji. Ja vad skall man säga om Modji? Som är ung och har en stor inhägnad skogsbacke att upptäcka, men föredrar att vara inne med Matte. Samt absolut vill svepa in sig i vita tyger. Från nunna till brud i och för sig. Det säger ju en del. Men Modji har alltid älskat att bädda med vad hon kommer åt. Hon bökar ner sig under fäll och filt i biabädden och i bilen stökar hon till så att hon hamnar under fällen även där. En frusen hund? En hund som vill gömma sig?
Modji är en rolig hund med en hel del roliga idéer och en hund som använder insidan av skallen mycket. Modji är som hon är och hon lever också upp till sitt namn som betyder "leende". Många leenden har hon åstadkommit.
Matte kollade med viss oro hur spetsgardinen såg ut efter Modjis "påklädning". Inte ett spår efter klor som rivit hål. Modji var diskret och hänsynsfull när hon iklädde sig brudslöjan! Matte är tacksam för det!