LÖRDAG
Familjen tog det lugnt. En tur till kaminförsäljaren i Litsby, för att titta på minsta tänkbara kamin till stugan i Vettershaga. Minsta var för stor i minihuset. Hundarna fick vila sig i form hemma. Ett besök på Jula där Husse fyndade reatröja och Matte blev glad! Nyinkomna trädgårdsbrallor provades i storlek 42. Mest sannolika storleken. Jisses så stora! Matte kände sig förstorad i det stadiga tyget. Mycket tyg runt rumpa och lår blev det. Ett nummer mindre satt som skräddarsydda och Matte tvingades välja mellan att tro att hon själv krympt eller storlekerna blivit mer generösa. Ett svårt val! Mycket svårt. Valde glädjevarianten och ansåg sig ha krympt från 42 till 40. Urmusklad.... :-/ . Kändes ändå bra. Trots att alla byxor i garderoben sitter som förr. Tänk positivt!
SÖNDAG Hela texten försvann när den skulle sparas. IGEN! Redigeringsverktyget är uselt. Till och från. Oberäkneligt.
Hela familjen for till Sundbyberg för att söka efter en gammal man som varit försvunnen i tre veckor. Fyra hundekipage närvarade. Två Lapska Vallhundar och två Schäfrar. Till varje hundekipage avdelades en följeslagare och på så vis kunde de fyra hundarna jobba på olika ställen. Man går inte ensam och två hundar på samma ställe är inte effektivt. En tvåbent Harry i ett ekipage och en fyrbent i ett annat. Lätt förvirrat till en början.... De fyra ekipagen spred ut sig kring två centralt belägna sjöar, med väldigt många söndagsflanörer längs stränderna. Medförande hundar med och utan koppel. Väluppfostrade och styrbara hundar!
Matte, Modji och P. jobbade på längs stränderna bland alla människor och hundar. Främst var det väl en rullator spanandet riktade in sig på. Den försvunne tog sig ingenstans utan sin rullator, vid en ålder av 92 år. P. ville kolla längs en väl upptrampad stig genom ett snårigt parti. Där satt tre personer parkerade mitt på stigen med en kamera på stativ. De föreföll inte vilja bereda P. väg. Matte kom strax bakom med Modji. Platsen såg ut att vara en matplats för fåglar med fågelbord och talgbollar. "Det där är RÅDJURENS stig!" P. - "Vi är ute och letar efter en försvunnen man och jag tänkte bara gå tvärs över för att leta efter hans rullator." "Det är RÅDJURENS stig! RÅDJUREN går ALLTID där!" P. - Jamen.... "Vi VÄNTAR på dom nu! Vi matar dom! Det gör vi ALLTID!" Matte: "Vi kommer från Missing People och söker en försvunnen 92-åring, ni kanske har sett något? Eller hört om någon som sett något? Rullatorn kanske?" "Vi är här ALLTID och hade vi sett något så hade vi sagt det!" Vuxna människor. ?
Punkt slut. En försvunnen 92-åring är inte värd mycket i jämförelse med "tama" rådjur som matas med fågelfrön. Matte erbjöd utmärkt rådjursspaning hemma från vardagsrumsfönstret och fann för gott att välja andra vägar. Muren av tre personer och ett kamerastativ mitt på stigen kändes ointaglig.
Husse, Násti och H. sökte längs den andra stranden. På två ställen hölls vattnet öppet för fågellivet på konstlad väg och här fick hundarna vittra mycket noga. Ingenting. H. råkade kliva genom isen med en fot men med sisu i ryggmärgen och dubbla och vattentäta kläder gick det bra. Komradioapparaterna hängde på bröstfickorna till "reflexjackorna" och hundekipagen togs för väktare med hundar. Så små väktarhundar som Násti och Modji hade ingen någonsin sett! Vad är detta för ras? Frågan ställdes väldigt många gånger! En gammal tant med stickad angoraluva, reflexjacka, arbetarstövlar, komradio och en valp i snöret. Konstigt värre! Så bra att de frågade när de mötte det fjärde ekipaget! Missing People! Jaha! Så bra! Lapsk Vallhund. Jaha.
Inga fynd och återgång till sambandcentralen för nya order. Tre av hundekipagen skickades till mannens bostad och det fjärde ekipaget dubbelkollade de öppna vattenytorna. Ett hundekipage (patrullhund) sökte av närområdet kring bostaden. Lapskfamiljen fick tillträde till flerfamiljshuset och sökte av källare och vind. Samt fick information av vänliga grannar som öppnade till inre utrymmen. Därefter återgick de tre hundekipagen till sambandcentralen bara för att upptäcka att man klantat sig. En informatör hade förblivit anonym och det man inte har i huvudet..... Tillbaka och ny kontakt, med papper och penna i näven.
Avrapportering. Återlämnade av radioapparater och "hopp och lek". Men innan hemfärd skärpte Lapskfamiljen till sig och gjorde vad som borde ha gjorts vid tidigare skarpa sök! En motivationshöjare för sina hundar! Här går de tomsök i timmar, helg efter helg och när det har varit klart har de fått åka hem och äta middag. Utan att fynda en endaste figge! Bot och bättring! Matte gömde sig bland diverse snåriga buskar intill gångvägen, där en ständig ström av folk och hundar passerade. Sambandcentralen låg strax intill på andra sidan buskaget. Störningar. Husse tog Násti och strosade längs vägen och rätt som det var fick hon vittring och fyndade sin Matte. Modji fick den administrativa chefen som förare och fick göra som mor sin. Torkad kyckling föreföll vara en populär belöning efter bra skallmarkeringar!
Under gårdagen sökte Missing People åter i Södertälje efter S. Tyvärr inga fynd. I Södertälje ställde ett tjugotal frivilliga upp i sökarbetet, utöver ledningsgruppen. I Sundbyberg bestod den frivilliga styrkan av sextio personer. Utöver ledningsgruppen. Ledningsgruppen har vuxit den senaste tiden för att kunna åta sig fler sökuppdrag.