Lördag.
Husse gick som vanligt till brevlådan bortåt vägen med hundarna och hämtade morgontidningen. Lite senare på förmiddagen tog han med dem på en skogspromenad. Matte fixade i stugan under tiden. Hundarna var inte bortglömda!
Mitt på dagen begav sig Husse och Matte till det gigantiska Täby Centrum, där man numera nästan går vilse, om man är van vid den äldre varianten. Husse måste till en speciell mobil och datorbutik för lite assistans. Matte hann handla några julklappar. Förberedelser om det skulle bli knytt till jul.
Innan hemfärden besöktes ett asiatiskt matställe med helgbuffé som såg lockande ut. Här satt idel barnfamiljer väl synliga utifrån och när man kom in. Fullsatt var det inte. Man ombads vänta ett steg innanför dörren för att placeras ut av personalen. Varpå Husse och Matte anvisades det minsta lilla cafébordet bakom en pelare och utan utsikt genom fönstret. Det enda lilla runda bordet i lokalen bland normalstora bord och så litet att två tallrikar knappt skulle rymmas. Matte protesterade och då anvisades ett normalt bord - men längst in i lokalen intill toaletten, där dörren stod öppen mest hela tiden! Vid bordet bakom satt det andra äldre paret som befann sig i lokalen! Här var det kristallklart att hörde man inte till gästerna som åldersmässigt var barnproducerande, så hamnade man på de sämsta platserna. Till saken hör att flera bord intill fönstren ut mot torget var tomma under hela den tid Husse och Matte befann sig på matstället. De var inte reserverade! Här bedömdes man utefter hur stor dragningskraft man hades synligt eller osynligt därefter. ÅLDERSDISKRIMINERING. Matstället ligger strax utanför centrum på det som var parkering förr. Får man göra så här? Maten var förvisso god - men inte bemötandet!
Vid hemkomsten fick hundarna ännu en promenad och nu tillsammans med Matte. Som sedan tänkte att lite agilityträning kunde vara roligt för dem! Aili tyckte att det var en kanonidé och tog de olika och hänsynsfullt låga hindren enligt direktiv och med stort engagemang! Så var det Modjis tur. Hon gick sävligt över tre hinder. Klev över de trettio centimeter höga hindren med en fot i taget! ??? Var Modji dålig? Hade hon ont? Var hon skadad? Mängder med frågor dök upp och Matte började om från början och skulle se till att Modji fick lite bättre fart. Modji tittade på Matte, gick fram till första hindret och satte foten på ribban! Varpå den naturligtvis ramlade ner. Sedan klev Modji sävligt över det på marken liggande röda plaströret.... Det andra hindret behandlade hon på samma sätt och då insåg Matte att här var det något allvarligt som hänt med Modji.
Husse och Modji har ägnat sig åt agilityträning under hösten och de har gått kurs tilsammans. Matte tänkte att Modji kanske vant sig vid något annat sätt att köra agilityhopp än vad Matte lärt henne initialt. Husse kallades in och skulle köra några låga hinder med Modji. Som kvicknade till och hoppade med fart och fläkt! Inga halta löss där inte! Så snart Modji hade hoppat sina tre hinder stack hon till ytterdörren och talade tydligt om att nu var det matdags när hon blev insläppt. Förvisso skymde det tidigt denna gråmulna nederbördsdag men middag klockan tre?
Något fel på Modji föreföll det i alla fall inte vara och det var ju skönt. Hon satte bara ner foten. Ville inte. Tjurskallig och otroligt lik sin mormor Gázzi!