På fredagen blåste det kraftigt och med gråväder passade Matte på att stöka inne. Matte går ut och stökar hellre än städar. Nu ligger här diverse föremål som skall hitta nya platser i Husses och Mattes lilla stuga. Matte har skjutit upp detta och låtit föremålen bli hemma här och liksom finna sina egna platser vartefter. Det var omöjligt att plocka tavlor från Mormors väggar och direkt hänga upp dem här. De hörde inte hit. Nu gör de det. Nu när Mormors hus är tomt och får nya ägare i veckan. Tre Lapska Vallhundar låg snällt och lugnt och bidade sin tid.
På eftermiddagen kom så Matte äntligen iväg på en promenad som var tänkt att bli en långpromenad. En bit neråt vägen stötte Matte ihop med en äldre, stavgående, granne och som vanligt hade hon åsikter om en hel del. Matte delade hennes åsikter och en animerad diskussion uppstod! Det gällde väghållningen och annat i området. "Damen" i fråga svär som en borstbindare och skrattar så det bubblar. Samtalet var underhållande och tre hundar fann sig i situationen och väntade snällt. Dagarna är för korta och skymningen föll. Kärringsnacket var uppiggande men Matte måste vidare och hem innan mörkret tagit överhanden. Slarvigt klädd, utan reflexer, som Matte var.
Om det var kärringsnacket eller sjukgymnasten dagen innan som påverkat, vet inte Matte. Men båda benen kunde gå fulla steg och Matte och hundarna klarade sig hem i tid innan mörkret.
Strax innan hemma stod en grupp och samtalde intill en bil. En liten svart-vit hund skymtade till och från. Násti och Modji blev nog inte riktig kloka på vad det vita var som for omkring framför dem på vägen. Vinden hade de i ryggen. Misstänksamma var de. Den lilla jycken kallades in och försvann mellan fötterna på människorna. De Lapska var mycket observanta, men skötte sig bra. Just som de passerade gruppen vid vägkanten rusade en liten Pappillon fram och satte fart efter de tre hundarna som gick snyggt vid Mattes sida. Så fick de åter ett bevis på att man inte kan lita på lösa hundar när man själv är kopplad och uppför sig väl. Detta händer igen och igen och Matte är nu #z<#§ trött på att få sin hundmötesträning sabbad av folk som evisas med att ha sina hundar lösa, utan att ha full kontroll på dem. Vid hundmöten och i många andra situationer. Här är storleken inte alltid avgörande! Det skall inte hända över huvud taget att lösa hundar går ur hand och rusar åstad mot vare sig folk eller fä. Detta är ett problem inte endast här ute i skogen. Dit många flyttat för att kunna ha hund och slippa koppel. Enligt vad de själva sagt. Här bode den typen av hundägare var mer försiktiga med tanke på närvaron av en vargfamilj. Enligt uppgifter från polisen har anmälningarna gällande lösa hundar som skadat både människor och hundar ökat markant det senaste året. Matte är inte ensam om att irritera sig på lösspringande hundar som inte lyder på inkallning och som uppför sig illa. Men en känd skribent och auktoritet skrev i Hundsport för ett år sedan om att hundägare har för hård kontroll på sina hundar och ondgjorde sig över alla kopplade hundar. "Släpp på kontrollen!" var hans uppmaning. Han tycks ha blivit bönhörd.