Lördag.
Så här inför jul finns det en del att göra med både det ena och det andra. Att tänka på andra känns väldigt centralt! Lapksflocken höll sig hemma på förmiddagen och pysslade med lite av varje. För att inte hundarna skulle känna sig bortglömda fick de båda göra ett behållarsök och på "två röda" hade de båda löst uppgiften. De tog vittringen vid inträdet i rummet och spikade vittringskällan direkt i den enda kartong som var utlagd, men gömd bakom stolarna vid matbordet!
Familjen for sedan iväg och uträttade några ärenden och på hemvägen gjordes en exttra sväng längs den gamla grusväg där Matte bodde på en större 1700-talsgård i tjugofyra år. Sträckan närmast samhället är kraftigt förändrad med många nya hus, skogen är borta, men sedan är det sig likt de sista femhundra meterna ut på landet. Efter den tomt där den gamla skolan stod. En fastighete som donerades av ägaren med löfte om att kulturmiljön skulle bevaras. Vilket mottagaren sket fullständigt i och rev huset! Där ligger nu flera nya villor i stället. Vad släkten tyckte om detta är inte svårt att förstå.
En nostalgitripp blev det och Matte mindes härliga ridturer längs traktorvägar och över stubbåkrar. Barbacka i månskenet i full fart när barnen somnat! Eller skidturer med pannlampa och hundarna med på turen, när arbetsdagen var slut. Långpromenader i naturreservatet, men mycket ridning och skidturer. Alltid tillsammans med hundar. Härliga minnen! Men det är klart att ibland fick hästen för sig något och valde plötsligt en helt annan riktning, varvid Matte fortsatte rakt fram och flög av hästen. Som alltid stannade och tuggade på första bästa grässtrå. Att stå barfota på en stubbåker är inte helt bekvämt. Att kasta sig upp på hästen igen utan sadel funkade då, märkligt nog. För bara sjutton år sedan. Tiden den går och den går allt fortare.
På gården är sig inte mycket likt numera. Det som då var rätt väl bevarat med tydlig känsla av både 1700- och 1800tal har nu förvandlats till en vräkig hästgård där pengar och god smak inte följts åt! Huset är urblåst och förvandlat till modern villa! Där förhoppningsvis stuckaturer och kakelungnar fått vara kvar ändå. Nya moderna byggnader har tillkommit. Svinhuset och garaget är omgjorda till bostäder för uthyrning. Stallet är café och lyxklädbutik där så fina mattor är utlagda att man inte får gå på dem! Husse och Matte var livrädda att snubbla på vecken på den plastmatta som täckte de dyrbara mattorna... Kläderna hängde så tätt att man knappast tog sig fram. Senast Matte var här inne var det fårens viste och här har Matte förlöst mer än en tacka där krångel uppstått.
Det var då det. Nu är det helt andra tider och här blev det väldigt påtagligt! Husse och Matte köpte med sig lite kakor och knackade på hos den tidigare grannen i övervåningen på mangårdbyggningen, numera boende i en flygelbyggnad. Han var hemma och i den öppna spisen sprakade en brasa och gav återsken över de gamla timmerväggarna. Kaffe fixades och mycket snack blev det kring köksbordet. Gamla tider och nya tider och smaklöshet och mycket pengar och statyer som blåser omkull på gårdsplanen. En del måste visa att de har hur mycket pengar som helst uppenbarligen. I flygelbyggnaden var allt sig behagligt likt från riktigt gamla tider. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer får man inte behandla hur som helst. God smak följer dessvärre inte alltid med god ekonomi.
Tiden rann på väldigt fort och det var dags för avsked. Hundarna! Kvar i bilen.... Varför i hela friden hade de inte fått komma med in till den som så innerligt gärna ville träffa dem?!? Som älskar alla djur förbehållningslöst, men som nu för första gången i ett långt liv inte länge har någon kompis att klappa framför brasan. Ingen tänkte på hundarna i bilen. De har inte fått komma med in tidigare då husets kattor inte uppskattat hundbesök. Men nu bodde det ju inga katter här längre. Matte och Husse hade båda huvudet under armen och tänkte inte över huvud taget. Där hade hundarna fått ligga ensamma alldeles för länge i bilen på gårdsplanen, endast i sällskap av fåniga små statyrer som skall se antika ut och blåser omkull när vinden tar i. När de kunnat glädja den som nu saknar både hund och katt och som älskar deras sällskap. När Matte såg hans glädje då bakluckan öppnades skämdes hon förskräckligt. Tänk om han hade kunnat få vara så här glad i ett par timmar..... Nu blev det bara några minuter. Hundarna hade varit minst lika glada de om de fått komma med in! Ömsesidig kärlek som stängdes ute och inne på grund av bristande tankeförmåga hos Matte. Skäms!
Men hon fick vad hon förtjänade när hon skulle duscha på kvällen och det visade sig vara något knas med varmvattenberedaren. Intvålad och schamponerad stod Matte där medan varmvattnet inte var varmt utan ljummet och det kylnade av snabbt.