Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

MODJI PÅ RYMMEN...

2009-02-15

LÖRDAG:

Räddningshundkurs på Hakungekrossen och Modji med mor och mormor närvarade.

Tidigt på morgonen var det elva minusgrader men det skulle bli varmare under dagen. Alla hundarna fick täcken på sig. Matte hade ett uppdrag - hela kursen skulle fotograferas för olika ändamål. Förra veckan försvann alla in i dimman...Nu var det mulet hela dagen men just som solen skulle gå ner kom den fram!

Kursarna delades upp i två grupper, där en grupp tränade vindmarkeringar med instruktörerna och en grupp tränade i miljön ("byggbråte") på egen hand. Vindmarkering på en fig. i taget med "miljö" runt legan. Matte valde att hålla till i närheten av de två större områdena där bråte och maskiner finns. Alltså i "miljön"! Till en början fick Modji vara ute och bekanta sig med alla hundar. Någon enstaka var inte speciellt förtjust i valpar och då slapp de en påträngande Modji. Andra däremot var glada i valpar och Modji blev synnerligen väl bemött! Flathanen Nemo är tydligen omtyckt av alla! Så även av Modji! Han lyfter bara på huvudet så når hon inte att bita honom i öronen - än så länge....

Matte gick runt och lät Modji gå var hon ville. Modji var bunden i en lina på fyra / fem meter. Rätt som det var fick Matte se Modji på väg uppför en brant gallertrapp! Duktig tjej! Hon skulle upp på en stor bergkross! Lastpallar var inget som helst problem för Modji att gå på. Modji fick efter denna miljöträning sova middag nerbäddad i sin vagn. Sååå himla varmt blev det ändå inte under dagen. Modji hade överrocken på sig och Matte hade släppt ut "tillväxtfållen".

Under matrasten fick Modji följa med in och låg snällt i väskan efter att ha fått mat.

På eftermiddagen tog Matte ut Gázzi och Násti på ett träningspass. De fick, en i taget, söka av området med tunnlar och stenkrossmaskiner. Det blev ett tomsök för dem båda. Ett bra tillfälle att låta dem jobba lite, nu när ingen annan tränade där! Att träna tomsök är viktigt!! Området var redan avvallat av Matte och Modji.

Därefter hade Modji sovit middag färdigt och det var hennes tur att komma ut igen. Modji gick nu i vanligt koppel. Av en snäll kursare fick Modji låna en fin träapport. Modji blev överlycklig! Hon bar den så fint mitt på och ville absolut inte släppa den. Matte ville så klart ta kort och kameran låg i bilen. När Matte tagit några kort drog Modji mot den mycket branta slänt som bitvis omger stenkrossens område. Matte tyckte att det verkade som om Modji behövde gå på toaletten och hängde på. När Modji snodde in kopplet i en nyponbuske släppte Matte kopplet för att reda ut det och räknade, idiotiskt nog, med att Modji skulle gå runt och komma tillbaka. Det gjorde inte Modji!

Modji kände att hon blev fri och med den stora apportbocken i munnen samt med kopplet släpande efter sig drog hon järnet uppåt! Ända upp! Högt upp! Matte ropade och lockade och var övertygad om att hennes lilla hund skulle välja sällskap före ensamhet och komma ner. Högt som sjutton var det! Men icke då! Modji försvann över krönet! DÅ BLEV MATTE RÄDD! Där uppe hade en maskin stått och staplat timmer hela dagen och timmervältan låg precis där Modji kom upp. Hur lätt var det inte för en liten hund på rymmen att slinka in under allt timmer och fastna med det släpande kopplet?! Matte fick fart under fötterna och sprang upp trots att det är en fullständig omöjlighet! Matte var klädd i skoteroverall och skoterstövlar, har taskig kondition efter att ha suttit inne under valptiden. Modji stod där uppe och tittade intresserat på! När Matte nått ända upp stack Modji ner......

Matte slängde sig efter och lockade inte längre på sin valp. Nu röt Matte.... Vare sig det var rätt eller fel att ryta så bestämde sig Modji för att ta en kisspaus. Då slängde sig Matte huvudstupa nerför och fick tag i kopplet! Modji hade just tappat den älskade apportbocken och färdigkissad och infångad vände hon tillbaka och hämtade apportbocken i den nyponbuske där den hamnat! Matte var inte glad och det visade hon sin lilla självständiga, uppkäftiga men gudomligt söta hund.

SÖNDAG:

Husse tog Gázzi och Násti på långpromenad - Älgebyrundan.

Matte tog Modji på "följsamhets - kontakt och inkallningsträning" uppe i skogen! Med klicker och supergott godis. Så mycket träning och godis blev det att en måltid ställdes in...Däremellan fick Modji springa av sig till en del. Hon hölls hela tiden i lina för att lära sig ett lämpligt avstånd till sin Matte! Hon liknar sin morbror Ailu väldigt mycket! Även sin mormor!!!

I två omgångar var hundarna ute på tomten och lekte under dagen.

 

Matte tycks ha fått den hund hon ville ha. En hund med lite tåga i. En hund som förhoppningsvis hade klarat av att valla renar! En hund som inte är helt lätt och som Matte inte hade sålt till en förstagångshundägare. En hund som väcker intresse hos räddningshundförare.Sedan må andra anse de Lapska vara utmärkta som första hund. Husses och Mattes mening är nog att de Lapska som lämpar sig som första hund inte är av något större intresse om man vill ge hunden en krävande utbildning. Lapsk Vallhund är en mycket heterogen ras. Både vad gäller utseende och - inte minst - mentalitet!!!  Tyvärr. Det är en arbetande ras men en del exemplar passar mindre bra för tufft arbete än andra. Liksom det har blivit med Schäfrarna. Detta diskuterades senast i går - svårigheten att få tag i bra arbetande hundar. Tjänstehundämnen. Många Schäfrar är underbara sällskapshundar och värdelösa som tjänstehundar. Utvecklingen hos de Lapska är nog inte annorlunda tycks det som. Aveln inom alla raser inriktar sig mot lätthanterliga och lättsålda valpar. Av dem blir det inga tjänstehundadar. Men förmodligen väldigt trevliga familjehundar.

Med sorg får man se den ena arbetande rasen efter den andra förändras till rena sällskapshundar.

Tillbaka 

 

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)