Måndag.
Dagen inleddes med att Husse kröp in under huset. Nej, det var inte för att få svalka i kall jord under ett hus på plintar! Hundarna har börjat söka svalka under Mattes tillbyggda sovrum, under vilket det fläktar fritt och de kan gräva i gruset och möjligen hade Husse inspirerats? Han letade fram den båtformade plastbalja som hamnade där efter flytten och sedan föll i glömsaka. Fram till nu! Den placerades på betongplattorna intill lillstugan med punschverandan och Matte fyllde i en decimeter med kallt vatten. Sedan slängde Matte i pyttesmå godisbitar och så fick hundarna roa sig/kyla ner sig med att leta godis! Vilket även innebar att Modji, som var mest glupsk, svalde en hel del vatten. Vilket ju bara var bra. En god stund tog det innan de kände sig helt säkra på att där inte fanns mer att hitta och under tiden svalkades hundarna av genom att bara stå i vattnet.
Dessförinnan hade Husse och hundarna som vanligt hämtat tidningen bortåt vägen och nu var det viloläge som gällde i skuggan framför det västvända huset. Tjugofem grader redan klockan åtta!
Matte öppnade alla fönster oc dörrar, satte igång takfläkten och rotade fram en gammal bordsfläkt som faktiskt fungerade! Aili var lite skeptisk till en början till denna fläkt som Matte placerat på golvet för hundarnas skull. Den roterade fram och tillbaka och man visste ju inte riktigt var man hade den! Men Aili insåg att den skulle förbli där den var placerad och kröp in som vanligt under bordet. Svalkad av fläkten strax bredvid.
Modji nöjer sig med trädgårdsbordet, fritt stående på grus och där blev hon kvar en stor del av dagen i parasollskugga. Temperaturen steg och steg och landade i slutändan på trettiotvå grader och solen flödade över stugans framsida. Lillstugan/gäststugan skuggas av en stor ek och där inne var det tio grader svalare! Rena kylan! Så efter en kortare tur i skogen och till brevlådan med Husse på sena eftermiddagen, stängdes hundarna in där under en dryg timme för att svalna helt enkelt. Efter att de fått lite vaniljglass i tärningar att svalka sig med. Ännu en gång hann de få leta smågodis i kallt vatten och de förefaller må bra trots värmen. Aptiten är det inget fel på.
På kvällen tog Matte en kortare promenad med hundarna och snart är det helt omöjligt att beträda asfalten utan skor! Den blöööder alldeles väldigt och släpper ifrån sig svart klet när man går på den. Inte kul för hundarna! Då det enda sättet att få bort elälndet är med kemikalier och kliver de in på golv och mattor förstör de snabbt ytorna och någon kommer säkerligen ställas till svars för uppkomna skador. Denna asfaltläggning har blivit en segdragen historia med diskussioner kring garanti och uselt utfört arbete. Nu gick Matte i den brända gräskanten på lutande underlag för att undvika att Modji och Aili skulle trampa i de svartkletiga spåren efter bilarna. Tidigare har endast mindre fläckar varit kletiga, men denna kväll hade blödandet spritt sig till mer eller mindre hela vägbanan.
För egen del hanterar Husse och Matte värmen medelst en ständigt påfylld vattenkaraff på trädgårdsbordet, läsning och endast korta fysiska insatser i solskenet under dagen. Matte bär sin luftiga, bredbrättade solhatt i virkade snören för undvikande av fler solskador i ansiktet. Siesta känns bra!
När skuggan bredde ut sig över framsidan i kvällningen tog Matte upp finfina färska potatisar av sorten Amandine och Husse grillade några korvar på den brandsäkra lilla elgrillen. Iskall öl därtill och egenodlad tomat blev en enkel men lyxig middag. Bästa potatisskörden och godaste potatisen någonsin! Men minnet är ju som det är när man blir äldre. Mycket nöjda var i alla fall Husse och Matte med sitt odlande.
Klicka för större bild.
