Söndag.
Aili börjar snart sin hösttermin med en fortsättningskurs i nosework/specialsök. Hon, som så många andra hundar, tycker att det är buskul att söka doft överallt - utom i kartonger. Utmaningar ligger för rasen och en massa kartonger i rad förefaller bli tråkigt och hundarna slarvar mer. Eller så är det Matte som inte kan få till det så som det skall vara med dessa pizzakartonger. Stugan är liten och trång och utomhus blåser de bort.... Det har varit väldigt roligt, en gåva, att under våren och försommaren få introducera denna aktivitet för en fjortonårig hund. Násti älskade detta! Hon trampade rakt över kartongerna och visade rätt! När både Modji och Aili kunde slarva en del. Nu är hon borta och hon tog slut så plötsligt och fort. Något inom henne orkade inte mer. Tomt är det.
Men livet går vidare och nu måste Matte ta tag i träningen med både Aili och Modji igen! Aili går kursen men även Modji tränas. Matte hade läst om träning med "docka" när en ny lukt skall läras in. En hårt ihopvirad "kamptrasa" smittas med doft och så leker man med denna trasa, för att sedan gömma den. När det är färdigtränat slängs den.
Modji fick vara experimenthund och Aili fick vara lite avundsjuk. Konkurens i träningen är inte helt fel. Modji kampade mycket bra och Matte slängde iväg trasan hit och dit på gräsmattan till en början. Därefter gömdes trasan på verandan till lekstugan och bakom buskar, så att Modji fick leta fram den och bjuda nya kamplekar. Det fungerade fint, men det var varmt och Modji är fullpälsad, så varefter avtog intensiteten och Matte avbröt träningen medan det ännu var väldigt roligt för Modji. Aili fick exakt samma upplägg, men är yngre och har nyligen varit urfälld och uthålligheten var större. Även med Aili avbröt Matte träningen när det var som roligast. Enligt devisen "det sista du gör på en träningen är vad du startar nästa träning med". En positiv eller en negativ känsla. Det är bara att välja.
Ett besök på den stora bakluckeloppisen vid Roslagsstoppet i närheten gjordes och Matte fyndade tre fina gamla pinnstolar med mycket speciellt snidat mittparti i ryggen för femtio kronor styck. Omålade och i skiftande brun lasering, slitna av ålder. Perfekta både på punschverandan som komplement och som ersättare i glasrummet/matrummet för de två traditionella ärvda och många gånger ommålade pinnstolarna. Hundarna fick vara med och de skrotade omkring i slaka koppel och uppförde sig väl, samt väckte viss uppmärksamhet som vanligt.