Onsdag.
Hela Lapskflocken stack iväg ut till Torpet vid kusten på förmiddagen. Det tar bara en dryg halvtimme mellan flockens två revir, vilket känns som en lyx! Här fick hundarna sedan roa sig helt och hållet på egen hand i sin egen lilla skog, vilket är liktydigt med hela den inhägnade skogsbacken i sydvästläge. Här var det barmark och upptorkat i princip överallt i den steniga och väldränerade marken och solen gassade skönt och förstärkte de två plusgraderna.
Husse och Matte hade ett ärende och det var att elda upp hela den sönderslagna kronan på den jättestora torrfura, som rasat in på tomten från det intilliggande hygget. För ändamålet valdes den enda plats där lite snö täckte marken, där skogsbacken planar ut nere vid grinden. En stor gran hade skuggat och marken var här ännu fuktig. Överblivna takplåtar lades ut och sedan blev det jobba av. Alla pinnar var tidigare ihopsamlade, men ett stycke längre in på tomten och Husse kärrade och Matte kånkade och matade elden vartefter. Då och då kom någon av hundarna och hälsade på.
I övrigt skrotade de omkring var för sig lite här och där över hela tomten, eller så låg de på gårdstunet i solen och hade koll runt om. Aili kunde inte motstå att med jämna mellanrum undersöka dofter från skogen och hygget utanför staketet. Lugnt och skönt var det att slippa en väg tätt utanför grinden. Tomten är en skafttomt som gränsar till en liknande stuga som sällan besöks och en villa där det är tomt utomhus för det mesta. I övrigt är det skog/berg och hygge utanför staketet. Här går rådjur, vildsvin och älg samt räv. För en nyfiken unghund finns det hur mycket som helst som måste hållas koll på! Sjuhundra meter bort ligger bryggan och sedan är det nästan raka spåret över till Åland! Vid dimma hörs mistluren hemma på tomten.
En tid fanns att passa och i god tid förbereddes hemfärden, så när flocken for västerut återstod endast en liten askhög, noga genomvattnad och täckt av snö.
När middagen var uppäten gjorde Násti kväll framför brasan. Hon såg tämligen överraskad ut när Husse och Matte inte gjorde henne sällskap, utan i stället ville ha med henne ut igen! Hon var dock snart med på noterna och insåg att det var träning som stod på programmet!
Denna kväll tränade fem Lapska i en skolkällare med intilliggande kulvertar och i skolan pågick det föräldrasamtal. Ingen föreföll det minsta undrande när fem Lapska med vidhängande nerlastade förare kom in genom huvudingången och begav sig ner i underjorden!
Násti fick börja och i källarutrymmena med förråd, omklädningsrum och fläktrum fick hon söka i koppel efter fyra försvunna personer. Matte hittade hon inkrupen i ett kontorsskåp. Hur nu det gick till. Man får knöla ihop sig i de konstigaste positioner när man är figge! Matte lyckades även få igen skåpdörrarna om sig där hon satt på en hylla. Värst är nästan att försöka ta sig ut igen! När fötterna är intrasslade i varandra och knäna omsluter öronen.
Inför nästa sök skulle en figge ta sig upp på en fläkttrumma tätt under taket. En stegstol hittades men funktionen för att fälla upp den föreföll aningen bristfällig. Låsningen verkade konstig. Skam den som ger sig! Figgen som skulle upp äntrade den lilla utfällbara stegen och Matte höll i. Just som han fick upp halva överkroppen på fläkttrumman valde stegen helt osmart att fälla ihop sig! Matte satte foten emot, la hela sin tyngd emot! Lik förbannat stod stegestolen nu på bakbenen, med frambenen i vädret och vinglade och figgen hängde halvvägs upp med fötterna i krampaktiga försök att hålla stegen upprätt! Husse hade just lämnat rummet men kallades höjljutt tillbaka och stegen hölls på rätt köl som genom ett under och figgens starka armar drog honom hela vägen upp. Puh! En annan figge knölade in sig strax intill bakom en annan fläkttrumma, belägen strax ovanför golvet, men mycket tätt mot väggen. Här fick Matte sitta öppet på en stol. Ingen lätt uppgift var det sedan för Lapskgrabben som skulle hitta de tre, men duktig är han och uppgiften löstes galant! Valet av gömställen nämner Matte, då åldersspannet på de förare som gömde sig för varandras hundar denna kväll låg kring pensionsåldern. Man har en orsak att försöka hålla sig i form. Att gömma sig klurigt är kul!
Modji lånades ut till en förare utan hund denna kväll. Fördelningen är lite ojämn ibland och i den egna Lapskflocken finns det ju tre hundar på två förare. Modji skötte sig utmärkt och de tre figgarna som låg på varsina bord undanställda på en större yta utan golv vid sidan av, vållade henne inga problem. I full fart kom Modji och hoppade upp till var och en och skallmarkerade snyggt. Vilket innebar att hon landade på de på rygg liggande figgarna. Det hade ingen räknat med. Inga skador som tur var.
Aili löste samma uppgift på ett annat sätt. Hon hittade dem alla. Konstaterade sedan att där låg hennes HUSSE!!!! Samt några andra.... Aili valde att skallmarkera Husse och sedan ansåg hon sig färdig. Fusk! Aili korrigerades och Matte var inte nöjd förrän samtliga figgar var skallmarkerade. Träning är träning. Aili måste lära sig att skallmarkera samtliga, en i taget. Grinig Matte tyckte Aili säkert. De låg ju synliga på tre olika bord! Såg inte Matte det?! Jo, just denna gången. När inget skymde borden och lamporna fungerade.
Tack allihop för bra träning och för att ingen kom till skada denna kväll heller. Man utsätter sig för lite risker i denna verksamhet, men säkerhetstänket är ständigt närvarande.