De senaste dagarna har präglats av det som följer på ett dödsfall. Praktiska bestyr. Ett nytt ord har dykt upp i samtalen och det nämndes även i en artikel i D.N. i helgen - "direktare". Matte fattade ingenting. Men det var det fler som inte gjorde. Jo, man överlämnar den avlidne direkt till "systemet", som fraktar bort kroppen, bränner upp den och petar ner resterna under en anonym grästuva i en minneslund. Utan inblandning av anhöriga. Ett förfarande framsprunget ur tidsbrist och behov av praktiska lösningar, om man inte vill ha en begravning. Det är dessutom en ekonomisk lösning. En del vill kanske ha en begravning, men sådana är dyra. Även budgetvarianten. Prislistan fanns i D.N. Man kan även själv göra rubbet. Frakta kroppen till kremering och sedan ta hand om resterna. Det är ännu billigare. Aningen krassa ställningstaganden för anhöriga när sorgen kommer plötsligt. Nu är detta inte Mattes ställningstaganden, men en ny tid är varsebliven. Utveckling sker även när det gäller hur vi tar hand om våra döda. Det är ju naturligt och tiderna förändras. Man lär så länge man lever och ordet "direktare" sattes upp på listan för "nyord" under 2017.
Den grådisiga och dystra tisdageftermiddagen tillbringade Matte med sönerna på begravningsplatsen i Djursholm. Det kan vara bra att ha allt planerat i god tid tänker Matte med flera. Bra att ha är gamla familjegravar. En "platsansvarig" var behjälplig med att svara på frågor och guida bland gravarna på denna speciella plats, som anlades när samhället var ungt. Mattes farfar var med och byggde upp det och fick en fin viloplats. Matte hoppas dock att det dröjer ett tag innan hon gör honom sällskap. Många blir mer och mer medvetna om att frågor kring sin egen död måste man våga diskutera i god tid för de anhörigas skull. Matte och sönerna vågade. Man vet ju bara att det kommer, men inte när och inte vem som går först heller. "Vita arkivet" finns för hjälp.
Nu tycker ni väl att Matte är morbid och att sådant inte har här att göra. Men att ägna en tanke eller två åt sina djur och vad som väntar dem, om man plötsligt går hädan kan inte skada. Att ha ett kort i plånboken/mobilfodralet som meddelar att det kan finnas ensamma djur hemma, om man är ensamlevande, är en omtänksam handling. Man tänker på både djuren, de anhöriga och grannarna. Bilolyckor behöver inte kosta liv, men kan hindra någon från att komma hem och ta hand om sitt djur när man hamnar på sjukhus. Inte alltid med förmågan att meddela sig med omgivningen. Stroke drabbar inte bara gamlingar!
Som djurägare har vi ett ansvar att se till att djuren blir väl omhändertagna om vi själva plötsligt hamnar i en situation, ett tillstånd, då vi inte är kapabla till detta!
Ett kort i plånboken kan rädda livet på det instängda djuret. Det djur som ingen tänker på i första hand kanske, när vi drabbas av en olycka eller hastigt påkommen sjukdom. Det kanske inte är känt att man har ett djur hemma över huvud taget. Sådana kort finns färdiga och man kan även skriva ett och plasta in själv.