Modji har utvecklats väldigt bra på träningen under året som gått. Hon började få gå "vindstigar" när hon var bara några månader gammal och den träningen fortsatte sedan väldigt länge. Det var hela tiden bara som en lek, där Modji gick i koppel och som av en händelse fick vittring av en människa en liten bit bort. Långt senare började Modji få springa lös på begränsade områden för att hitta en människa. Det har hela tiden varit fråga om "hittaövningar" med direktbelöning! Inga som helst krav på, eller önskan om någon form av markering av den funna figuranten. Träningen av Modji har mycket långsamt men succesivt utvecklats så, att hon fått större områden att söka av och fler figuranter att hitta. Nu har hon söktränats i ett år, utan att visa minsta tendens till frustrationsskall vid svårigheter i miljön, eller vid svårigheter att hitta vittringen. Hennes sätt att lösa problemet med figuranten under golvplattorna i går, fick Matte att vilja gå vidare!
≈
Har Modji ett skall som räcker till för en skallmarkör? Hennes far Musti är svårskallad och själv är Modji inte alls lika skällig som sin Mor och framför allt inte som sin Mormor.... Nu ville Matte veta om Modji skall kunna bli en bra skallmarkör eller om fokus skall läggas på att träna in en mycket bra apportering, för att göra Modji till rullhund.
Sagt och gjort! Husse, Matte och hundarna förlade söndagspromenaden till skogen. Mopperundan + Nilssonrundan med medtagen klicker och mycket godis. Drygt halvvägs, där terrängen är mycket öppen och småkuperad, tyckte Matte att förutsättningarna var bra för att testa Modji. Husse fick hålla i alla hundarna och Matte försvann ut i djupsnön några meter. Plums ner i snön så var Matte totalt försvunnen bakom en svag förhöjning! Modji släpptes lös och stack efter ett djurspår! Ridå. Men Modji vände snabbt och återvände till Husse som skickade iväg Modji mot en synlig Matte i stället. När Modji kom fram stod Matte och låtsasåt ur en hundgodispåse. Med klickern i handen. Modji frestades å det grövsta och kunde inte hålla tyst. Vid ett litet pip från Modji klickade Matte och Modji fick godis. Mera låtsasätande och Modji skällde till! Klick och mera godis till Modji! Nu började Modji skälla riktigt fint och Matte klickade och belönade med godis fortlöpande.
Modji kallades tillbaka till Husse och Matte försvann en liten bit igen. Nu hade Modji fattat vad den nya leken gick ut på! Hon stack iväg direkt till Matte och skällde så snart hon kom fram! Bingo! Matte var supersnabb med klickern på första skallet och Modji skällde på, taktfast och fint. Vilket även de andra hundarna gjorde! Men det var inte så fel ändå, för det triggade Modji och hon hade ett väldigt bra markeringsskall. Ytterligare en gång försvann Matte. Denna gång in under en liten gran. Modji fick söka lite och direkt när hon kom fram skällde hon denna gång också. Matte klickade många gånger medan Modji skällde och hon belöndades med godis hela tiden. Nu hetsade Matte Modji lite, för att hon skulle skälla lite längre innan belöningen kom. De andra hundarna skällde som galna! Inte fick de något godis heller. Krakarna!
Husse visade sig vara mer än nöjd med Modjis markeringar! Han tyckte att hennes skall var ännu grövre och bättre än både Gázzis och Nástis. Imponerande, eftersom Gázzi ansetts ha ett mycket bra skall. Men Modjis "röst" var grövre!
Mattes lilla test slog synnerligen väl ut! Jätteroligt! Men apportering kommer Modji ändå att tränas i en hel del. Matte tycker att det är väldigt praktiskt med en hund som kan hjälpa Matte att leta rätt på borttappade saker nämligen. Mattes förra räddningshund (en korsning Husky/Schäfer) var otroligt duktig på uppletande till vardags. Matte hoppade på kryckor under en period och ställde en gång ifrån sig den ena kryckan mot ett träd någonstans. Men var? Fenja skickades att leta rätt på den och det dröjde inte länge förrän hon kom med den i munnen!
≈
På hemvägen från skogen fick Gázzi och Násti vara lösa. Trots vargar i skogen. Med allt det skällande som de Lapska nyss åstadkommit, lär inte ett vilt djur ha varit kvar i närheten!
I gårdagens upplaga av Norrtelje tidning fanns bilder på vargtiken, som blev sändarförsedd i tisdags. Hon löper för närvarande och går stadigt i par med hanen, som utvandrat hit från Galvenreviret. Hans far kommer från Ryssland/Finland.
Foto: Länsstyrelsen den 9.2.2010 i trakten av Riala.
Tillbaka