Tisdag.
Flocken höll sig utomhus på tomten på förmiddagen med lite olika sysslor. En julgran skulle passas in i hörnan på Punschverandan. Vilket visade sig krångligare än tänkt. Husse kapade mer och mer av stammen, på den nerifrån totalt snedväxta granen i diket! Den första avsågade biten kan bli en perfekt krok av grövre karaktär vinklad i nittio grader! Men sedan visade det sig att denna krökning av stammen från början fortplantat sig de första åren, till dess granen fått fritt utrymme att växa vidare ovan dikeskanten. Till slut gick den ändå att använda som julgran, om än mycket mer diskret än initialt.... Modji och Aili var mycket intresserade från början, men detta intresse avtog rätt snart, när Husse bara fortsatte att kapa stammen, en bit i sänder och området framför ytterdörren blev vartefter julaktigt granrisklätt.
När detta juliga arbete äntligen var avslutat vidtog nästa granarbete. En liten bordsgran, synlig innifrån vardagsrummet, skulle pryda uterummet. Men även denna mindre gran var tagen i diket och snedvuxen, om än inte i lika hög grad. Här var problemet snarare att ett stadigt grepp mitt på stammen fått grenarna just där att brytas. Skapande liksom ett tomrum mitt i det gröna.... Men granen vreds och vändes och nu ser den i alla fall rätt normal ut inifrån huset. Så får väl någon specialtillverkad och överdimensionerad julkula fylla tomrummet efter de knäckta kvistarna. Det är ett bestyr det där när man försöker ta julgran med förstånd och gallra sådant som skall bort ändå. Det blir ju sällan den där perfekta julgranen. Men samvetet är rent som den vita snön på marken. Köpte julgran gjorde Matte senast i slutet på 1970-talet och att hitta den bästa gallringsgranen varje år tillhör julförberedelserna och börjar under sommaren. Bästa minnena är från tiden då Matte fick gallra i en granplantering och den egna Fjordhästen fick bära hem två till tre granar på sin rygg.
Husse ställde undan sågen och tog hundarna på en skogspromenad. Många rådjurspår och ett rävspår mitt i skvallrade om rådjurens desperata sökande efter mat, i närheten av både bebodda och vintertid obebodda stugor.
I skymningen återvände flocken in i stugan, med viss oro för grannens ålderstigna björk, som nu kroknat betänkligt under tunga snömassor i kronan. Den bugar djupt mot Lapskflockens vedbod....
Efter lite vila framför brasan med god Jägarglögg från Dalarna, där lingonen slog igenom fint, var det dags för mera julförberedelser. Matte fick sällskap i köket av Modji som är påtagligt intresserad av allt som sker i köket! Där hon som äldst fått överta hundhyllan som är en populär liggplats för äldsta hunden i flocken. ALLTID äldsta hunden. Det är något hundarna bestämt själva. När en lämnat flocken har hyllan stått tom rätt lång tid innan nästa övertagit den. Från mor till dotter ärvs den. Hyllan är en lagerhylla avsedd för hörn och är en utmärkt förvaringshylla i skarven mellan köket och glasrummet/matrummet och detta utrymme har även fungerat som valprum. Där har den nyblivna mamman kunnat krypa upp på den nedersta hyllan för lite lugn och ro och hennes knytt har kunnat busa under den låga hyllan. Dråpligt var det att se Ante på besök från Nederländerna efter ett år! Han rusade in i köket och försökte komma in under hyllan! Han körde in skallen och fastnade snudd på. Han såg väldigt brydd ut när han tittade upp! Det kändes fantastiskt att han mindes!
Matte hade tänt lite ljus och slog på radion och Modji var fint sällskap i hyllan bakom ryggen. Snön singlade långsamt ner över det vita landskapet. Det kändes riktigt fint när den första plåten åkte in i ugnen. Matte hade tänkt sig ett ackompanjemang av julmusik från Radio Stockholm, som varit frikostiga därmed denna vecka. Men så bytte man program och det handlade om självmord och det är också ett tema denna vecka. Kort efter fick Matte besked om en person som försvunnit, känd av kompis. Hade Modji som varit bra på att söka efter avlidna i vatten kontaktats?
Stämningen rann liksom av Matte rätt snabbt när verkligheten tog över. Men en blick på den mycket närvarande och alerta Modji fick Mattes tankar att fokusera på denna fantastiska hund. Som gjort skillnad för ett par familjer som ändå fått avslut och kunnat hålla begravningar.
Händelsevis tappade Matte ner rätt mycket smulor på golvet, när baket var avslutat efter några timmar. Modji tog sin städsyssla på stort allvar och Matte njöt av doften av ett stort lass nybakade pepparkaksfigurer. Där älgarna är stugans särskilda "figur" med skogsanknytning.
Klicka för större bild.
