Torsdag.
På morgonen dök glasmästaren upp oanmäld men efterlängtad. Vid bygget av uterummet sattes ett gammalt smalt och spröjsat fönster in på ena kanten. Ett fönster med gamla och mycket tunna glasrutor och vid arbetet med fönstret råkade den minsta rutan spricka. För att inte göra ont värre överläts det åt glasmästaren att bryta loss rutan för reparation och nu skulle det ske. Med ett "koben" var det snabbt gjort att få loss fönstret och iväg for han. För att återkomma senare under dagen. Exakt när kunde inte anges. Varför Matte höll sig hemma med hundarna hela dagen.
Vädret var synnerligen växlande och så snart Matte satte igång med något utomhus började det regna. Ibland med inslag av åska. Temperaturen pendlade och allt var genomblött. Hundarna föredrog att hålla sig i uterummet, liksom Matte. Korta stunder blev det i solen på trappen, men till stor del förflöt dagen i passiv väntan med läsning och lite pyssel och plock.
På sena eftermiddagen drog regnmolnen bort, fönstret var åter på plats, nykittat och fint och Matte tog en kortare promenad med hundarna bortåt vägen. Som med allt regn fått en oljig skimrande och äcklig yta! Hundarna tvingades till gående i diket mer eller mindre.
Efter middagen blev det fart på hundarna! Aili drog igång en kamp- och jaktlek med Modji och två ihopknutna tubsockor bildade en fin ringformad kampleksak för Aili och Modji. Även i Nástis ben spratt det en hel del och hon drog iväg skuttande över gräsmattan! Mycket uppdämd energi fanns där efter en dag i stillhet. Modji och Aili lekte vilda lekar och en del gläfsande och morrande hör till vilda hundlekar. Vilket uppenbarligen inte kunde accepteras av den närboende hundvakten som någonstans ifrån plötsligt höredes vråla: "Men håll kääften!!!"
Nu var det inte så att hundarna vrålskällde non stop, eller stod och glappade/tomskällde rakt ut. Det tillåts de verkligen inte göra! Klockan var ännu inte åtta slagen på kvällen och två glada hundar lekte med varandra med gläfsande och morrande. Men vrålet fick hur som helst önskvärd effekt. Modji och Aili tvärslutade med sin lek! Båda stirrade mot det håll som ljudet kom ifrån, vilket även Matte gjorde utan att se någon. Upp på trappen traskade till slut de två leksugna och satt sedan mycket länge och stirrade envist och mycket misstänksamt mot ljudkällan, som inte förrän långt senare kunde skymtas.
Först efter närmare en timme återupptog hundarna sin lek, men då rätt avslaget. Násti tog mycket illa vid sig vid vrålandet och gick in i stugan.
Sommaren är en jobbig tid för många och mår man inte så bra och dessutom lever sitt liv med någon som kallar en "jävla hora" vrålande inför grannarna, kanske konsekvenserna blir att man inte står ut med andras lekande hundar och cyklar med den hund man tagit på sig att ta hand om när ägaren är borta, trots att hunden är till åren kommen och temperaturen hög.
Sommartid lever man sina liv mer öppet inför grannarnas ögon och öron, med allt vad det innebär. Det kanske kan upplevas lika störande med lekande hundar som att få höra någon få ett utbrott med skrik och vråla okvädiningsord till sin sambo?
Fram till december i fjol var här en lugn och behaglig plats att leva på. Med grannar som gillade varandra och hade ro i sina liv och var som folk är mest. Men så kom det nya hyresgäster. Man kan förstå varför de "bott på väldigt många ställen". Flyttat runt mellan olika hyresobjekt.
De två vakthundarna Modji och Aili betraktade omgiviningen med nya ögon under kvällen. Sittande på trappen. Modji vägrade göra kväll och gå in! Här gällde det att hålla koll helt klart! En ny erfarenhet för hundarna. En tråkig erfarenhet. För alla.