Måndag.
Hundarna har fått mycket träning under tre dagar i rad och de har bott på ett nytt ställe och Aili har debuterat i både båt och skogssök. Sena kvällar och tidiga morgnar har det varit. De förtjänade en vilodag! Med 28,5 grader hela dagen blev det endast en kort rastningspromenad och i övrigt ambullerade de konstigt nog mellan att ligga i full sol på altanen eller trappen och i skuggan. Násti var smartast och höll sig för det mesta mitt i huset. På köksgolvet var det korsdrag från fyra håll! Fönster stod öppna i alla väderstreck och både ytterdörren och altandörren var öppna. En låg stuga med plåttak blir olidligt varm inomhus utan detta korsdrag.
Men alla tänker inte lika. En tillfälligt grannboende stor Schäferliknande hund togs ut av sin hundvakt på en cykeltur klockan tolv, när solen stod som högst! Hunden är ingen ungdom. Den drog iväg längs vägen lös framför cykeln. Samtidigt som en lastbil och en grävmaskin körde fram och tillbaka för spridning av grus. Lite senare kom hundvakten cyklande i betydligt långsammare tempo med hunden ett stycke efter. Kraftigt fåsande och påtagligt trött och påverkad av cykelturen i hettan. Den orkade inte hänga med. Man tänker så olika. Här var det dessutom någon annans hund. Omdöme är det ont om hos en del. Undras vad hundens ägare tyckte om detta omhändertagande. Frågan är retorisk. Frågetecken onödigt. Matte blev både upprörd och ledsen vid åsynen. Det kan inte vara förenligt med god hundhållning att ta ut en hund på en snabb cykeltur vid 28,5 grader. Även Cykelmatte anser det vara helt ok med dylika cykelturer.
Det är inte bara Matte som reagerat på cykelmotioneringen av hundar vid stark hetta.
Det är uppenbarligen inte bara Matte som reagerat på den bedrövliga vägen utanför stugan!
Samfällighetens styrelse har inte godkänt arbetet och en process pågår mot företaget. Trafikverket skall inspektera. För närvarande försöker man förhindra blödande asfalt genom att sprida makadamm över vägbanan. Troligtvis är det många som klagat nu. Vilket ger en dammande asfalterad väg med en hård yta som belagts med grus och det är tveksamt hur länge gruset håller sig kvar på denna yta, med de farter som bilarna har. Tanken är väl att gruset skall köras ner i den blödande asfalten. Fan vet hur detta skall sluta. Tanken med den rättsliga processen är ju att hela vägbeläggningen skall göras om. Matte har inte vågat cykla på denna väg sedan arbetena började förra sommaren. Vilket är trist när en ny höft äntligen möjliggjorde cyklande igen. Men lösa grusade och kraftigt hyvlade kanter och stenar på asfalten i kombination med hårdare trafik har fått Matte att fega ur. Trist för hundarna!