Söndag.
Under sommaren har det varje söndag varit en bakluckeloppis vid Roslagsstoppet intill E18 Norrtäljevägen. Några gånger på sensommaren har den besökts, sedan Aili blev ensam hund i flocken. Lagom stor/liten för att kunna överblicka och då och då har möten med grannar och bekanta skett för lite trivsamt småsnack. Aili har fått mingla med en del andra hundar och det är rätt tydligt att hon gillar det! Det är hundtomt utan mamma Modji nu.
Just denna bakluckeloppis har nu upphört för året och i stället fick Aili mingla med en del hundar på den jättestora bakluckeloppisen utanför Täby Kyrkby, lite längre söderut. Här var ordning och reda med parkeringsvakter och tur var väl det. Mängden med bilar strax efter öppnandet var stor. Aili tog snart rygg på en fullständigt ointresserad Goden och en Mellanpinscher var intresserad av Aili, men en lillhusse höll sin hund extremt kort i flexikopplet! Hunden nådde nätt och jämt ner till marken. Några människor var intresserade av Aili, som till sin stora glädje fick lite klappar. Rätt som det var siktade Aili in sig på en försäljares stora hög med mjukisdjur i olika storlekar. Speciellt ett stort och bylsigt och väldigt mjukt oidentifierbart djur drog till sig Ailis intensiva intresse. Hon nosade noga igenom hela djuret runt om, upp och ner och ville inte sluta. Matte blev ju väldigt nyfiken på vad just detta mjukisdjur upplevt i sitt revir. Eller hade någon förbipasserande hund pinkat på plyschen?!
Vad som dominerade som försäljningsobjekt var barnkläder och barnsaker och det är ju guld värt för barnfamiljer att få rotation på urvuxna saker, i stället för att slänga. Samt miljömässigt väldigt bra. Återanvändning. Vad som förvånade Husse och Matte var mängden män som pratade ryskklingande språk. Ihop med mängden småbarnskläder och frånvaron av barn. Vad som även förvånade var hur många gånger Aili blev knuffad och trampad på av människor som även gick rakt på Matte. Mycket folk var det förvisso men ingen besvärande trängsel! Men med blicken stint i en mobil och gående som en zombie bland många andra, inklusive hundar, kanske man förväntar sig att "alla andra" har koll och viker undan. Den gamla och inte jättestora tanten Matte hade lite svårt att förstå att hon själv måste kliva åt sidan med sin lilla hund vid varje möte. För att inte vara i vägen för zombiepratarna. En zombiemamma med tvillingvagn fick den plats hon krävde.... "kulturkrock"/välkommen till verkligheten alla coronaisolerade gamlingar.
Med hem följde två påsar hembakta bullar och en påse begagnade golfbollar. En ung grabb hade varit ute och rensat rent på bortslagna bollar och sedan sorterat efter kvalitet. Uppbackad av diskreta föräldrar gjorde grabben nu affärer på egen hand. Toppenbra! Husse var mycket nöjd med sin påse fina golfbollar av god kvalitet för nittio spänn.
På hemvägen gjordes ett lunchstopp vid golfbanan och som vanligt blev Aili bortskämd av krögarna som delade ut hundgodis. Inte bara till Aili! Flera hundar närvarade på den hundvänliga golfkrogen vid Brollsta golfbana. Hundarna passas upp minst lika bra som hundägarna och får egna vattenskålar vid bordet.
Hemma väntade trädgårdsarbete. Aili fick ett hundtugg att sysslesätta sig med när Husse klev ner i den nu åter vattenfyllda bäckfåran, för att rensa bort grönskan efter torrsommaren. Matte greppade trimmern och körde slut på fyra batteriladdningar och var ändå inte klar med allt som gräsklipparen inte kommit åt vid de senaste klippningarna. Två batterier laddades växelvis. Med regnet nyligen satte gräset igång att växa, efter en period med torka. Fortsatt trimmerjobbande väntar när Mattes slitna armleder fått vila sig lite. I kvällningen nyttjade Matte i stället benen och tog en längre promenad med Aili i området i raskt takt, typ powerwalk, i en timme. Tacksam för att ännu kunna. Ingen självklarhet alls när man fyllt sjuttiofyra. Vilket Matte har vissa problem med att förstå att hon har gjort. När så många runt om aldrig fick uppnå den åldern. Alldeles för många finns inte mer.