Att ha ett kennelnamn innebär att man på sätt och vis blir "odödlig" och ett oerhört stort ansvar följer därmed. Namnet finns med i stamtavlor under lång tid framöver. Det förpliktigar. Det innebär också att hundar med ett visst kennelnamn förknippas med en specifik uppfödare. Det förekommer att man sätter ut hundar hos fodervärdar och själv har avelsrätten som uppfödare, under ett begränsat antal år innan ägarskapet och bestämmanderätten går över till fodervärden. Man kan sälja hundar men själv som uppfödare behålla avelsrätten, på olika sätt och enligt olika regler och avtal. Man kan sälja hundar med överenskommelser om samarbete vid eventuella framtida parningar. Man kan sälja hundar vars ägare flyttar eller säljer hunden vidare. Man kan sälja hundar där ägarna inte är intresserade av framtida kontakt med uppfödaren. Hur som haver finns kennelnamnet där och förknippar hunden med en viss uppfödare. För en utomstående är det naturligtvis väldigt svårt att utifrån ett hundnamn med angivet kennelnamn kunna veta vem som egentligen är ansvarig för hur denna hund används på olika sätt. Vem som äger den och vem som har rätten att bestämma hur den används i avel. Man kan inte utgå ifrån att uppfödaren står som ansvarig för varje hund med hans/hennes kennelnamn.
I den bästa av världar kontaktar alla valpköpare sin uppfödare, när det är dags att föra gener vidare, genom att låta den köpta valpen bli förälder. I den bästa av världar är alla uppfödare intresserade av vad som sker med de sålda valparna och i den bästa av världar råder konsensus. Om den bästa av världar existerade rådde inga krig. Man säljer hund som man säljer en vara enligt köplagen. Alla som köper en hund är inte intresserade av fortsatt kontakt med en uppfödare. Många som köper hund har stor egen erfarenhet och är inte i behov av råd och fortsatt kontakt med en uppfödare. Men kennelnamnet finns där alltjämt och kan i vissa fall tydligen förvilla och vilseleda angående vem som bestämmer vad rörande en viss hund.
Som uppfödare måste man förlita sig till sina valpköpares goda omdöme när det gäller den köpta hunden och sitt eget goda omdöme vid val av valpköpare. Men som uppfödare kan man inte ta ansvar för andras beslut och handlingar rörande en vara som man sålt och avsagt sig allt bestämmande över.
Lördag.
Familjen tillbringade den soliga vårdagen med fem plusgrader hemma i stort sett. Trädgård och ved var ledord för dagen. En sväng till tippen med lånad släpvagn full med ris och löv blev det, i sällskap med många andra som ägnade helgen åt liknande arbeten. Hundarna roade sig med att studera grannarna tvärs över vägen som även de ägnade dagen åt utomhussysslor! En och annan promenerade förbi och Matte tränade hundarna att söka upp henne i stället för att vakta tomten. Násti och Modji vet vad som gäller, men yrhättan Aili är både impulsiv och intensiv och det bär iväg innan hon kommer ihåg och upptäcker att hon är rätt ensam vid staketet. Ingen uppbackning och de andra blir godisbelönade. Vilket Aili så klart inte vill missa. Skvallerträning, skvallerträning och slickgodis i mikromängder från rollonbelönare.
Husse tog en skogspromenad med hundarna när Matte lagade middag. Kycklingfilé i strimlor med marinerad bönsallad och tomatsallad satt bra efter en hel dag utomhus.
Märkligt nog var det bara hundarna som sedan slocknade. Husse och Matte höll sig vakna hela mellofestivalen igenom och Matte älskar Måns små nissar! Husse gillar hela paketet. Matte är också mycket förtjust i jojk! Hasses medryckande glädje är ju svår att motstå.