Lördag.
Enligt väderrapporteringen skulle det sluta regna mitt på dagen. Det gjorde det inte. Intensiva skurar avlöste varandra även under eftermiddagen. Matte fick lite jobb gjort inne i stugan och Modji och Aili vistades mer än gärna i uterummet, med goda möjligheter att ha koll på hela husets framsida, grinden och vägen utanför.
Matte var klar för utgång och inte regnade det. Just då. När Matte precis tänt ett hopp hos sina hundar, genom att dra på sig ytterjackan och greppa deras koppel, öppnade sig himlen i ett skyfall! Varken hundarna eller Matte kände längre för en promenad. Trion tänkte om och avvaktade i stugan. Matte hann läsa morgontidningen lite mer noga. Smattrandet på taket till glasrummet föreföll minska i intensitet och nog sjutton slutade det regna? Matte kollade utomhus. Nu gällde det att smida medan järnet var varmt.
Ut kastade sig Matte och hundarna för att hinna gå en sväng under uppehållsväder. Så långt blev det inte med mycket mörka moln som åter drog in, men bättre kort och intensivt än inte alls. Upp över berget bakom huset, runt kvarteret och ner igen skyndade Matte och hundarna. En lördag var det mer aktivitet vid annars tomma fastigheter. Än regnade det inte vid hemkomsten, varför ännu mer tid spenderades utomhus. Hundarna skrotade runt på tomten och Matte tömde regntunnan.
Ännu en skur kom och försvann, varför en paus under tak gjordes. Otippat drog molnen bort och sol anades! Matte bryggde en mugg kaffe och återigen begav hon sig ut med hundarna. Ljuvligt var det med lite sol! Nu gällde det att njuta! Njutningen blev kortvarig. Matte och hundarna höll sig intill huset och i solen, när resten av tomten låg i skugga. Husse kom hem och solen försvann. Vilket inte hade med varandra att göra! Han rapporterade att i Åkersberga vräkte regnet ned. Det var nog det regnet han släpat med sig hem.
Nu fick det räcka med utevistelse för stunden. Husse hittade dock lite senare en paus i regnandet igen och tog med sig hundarna på en promenad i skogen. Ett omväxlande väder, minst sagt.
Strax innan läggdags anlände ett mycket glädjande sms! Aili / Nemo - dottern Jaffi hade avverkat första lektionen på en viltspårkurs. Dagens uppgift var ett rakt spår med klöv och en statuskoll av hundarna på kursen. Skulle de klara av kursen eller ej och Jaffi var yngst av dem alla. Jaffi har uppenbarligen vad som krävs för att få gå kursen. Hon har aldrig spårat tidigare men tog spåret direkt. Imponerad förare och imponerad instruktör. Lycklig Matte. Samtliga fyra av Ailis och Nemos valpar tas mycket väl tillvara och de får lära sig en massa roliga saker som de uppskattar och de presterar fint! De är nu sju månader och samtliga har stor motor och arbetslust. De är sociala och inte miljökänsliga. De kan koppla om fint från aktivitet till passivitet. Som sin mor och far alltså.
Jaffi vid tolvslaget på Nyårsafton. Foto: Anne-Maria
