Lördagen startade med -4 grader, men frampå dagen blev det +2. Solen sken från en helt blå himmel. När Matte kom tillbaka efter en snabbtur ner till Brottby, lockade en tur upp till sjön med Násti.
Sjön krusades lätt av en kylig vind, men vad gjorde det! Vackert var det! Matte kan inte komma ut på den vanliga lekudden, där hundarna kan vistas fritt och Matte kan ha full koll in mot land. Vattenståndet är för högt och udden är mer eller mindre avskuren från land. Med endast en hund räcker de småuddar till, som sticker ut här och där i sjön. Násti fick åter vistas lös och hon skötte sig exemplariskt och vände sig om och väntade sig beöm när hon var några meter före Matte. Självklart öste Matte beröm över sin följsamma hund! Násti uppmanades att ta för sig och hoppa upp på bergknallar och springa ner till strandkanten, vilket hon gärna gjorde.
Även denna gång fick Násti gå lös i fritt följ resten av vägen hem. Hon tränades på att få till raka sättanden! Är man ett godisfreak så blir det lätt snett, med rumpan ut. Men Matte var noga med belöningsplaceringen och rumpan åkte in.
Sedan fikade Matte i solen vid vedbodväggen, sittande på ett hårande renskinn. Håren runt svansen är liksom avätna och faller av i små stickiga strån. Matte behövde nästan en furminator på jackan.....
När solen sjönk bakom grantopparna på berget, blev det snabbt kyligare. Natten förutspås bli väldigt kall och nu bars de många och stora pelargonerna in i lillstugan som håller 10 grader under vintern. Därefter gick Matte igenom utrustningen inför morgondagen. Násti vilade sig i form.